Upplevelse i ljus : en studie om ljusets förmåga att skapa rum

Sammanfattning: De nordligaste delarna av Sverige saknar solljus under tre månader om året. Även mer tätbefolkade områden i söder har långa nätter och korta dagar vintertid. I kombination med ett tufft klimat är detta ett av de huvudsakliga skälen till att människor spenderar mer tid inomhus och mindre utomhus under vintern. Årstidsrelaterad depression och störningar av sömnen är i Sverige relativt vanliga. Artificiellt dagsljus används vid behandling med goda resultat. Ljussättning är likväl inte högt prioriterad då det kommer till stadsplanering och hamnar ofta i andra hand. Genom en litteraturstudie undersökte jag hur man kan påverka människans rumsupplevelse och framhäva arkitektoniska kvaliteter med hjälp av ljus. Flertalet av artiklarna jag fann var inte skrivna av landskapsarkitekter utan av miljöpsykologer, fysiker och läkare. Dessutom fokuserade flera på ljus inomhus och elektriska installationer. Dock finns det mycket att lära av andra vetenskapsområden och stor del av teorierna om inomhusbelysning går att applicera även utomhus. När ögat nås av ljus passerar ljuset genom de yttre delarna av ögat och en kemisk reaktion i näthinnan skickar en elektrisk signal till hjärnan där en optisk bild skapas. Bilden formas i den bakre delen av hjärnan men även andra delar och en persons tidigare erfarenheter är involverade i den slutgiltiga perceptionen av ljuset. Liljefors och Ejhed presenterar sju faktorer som påverkar vår synupplevelse: ljusnivå, ljusfördelning, skuggor, reflexer, bländning, ljusfärg och färger. Alla faktorer har en betydande roll för hur stadsrummet upplevs. Ljus påverkar människans dygnsrytm och även kroppens produktion av melatonin, kortisol och många andra hormoner styrs av dagsljus. Vissa folkhälsoproblem kan vara möjliga att minska med hjälp av artificiellt ljus. Jan Gehls teorier är de flesta landskapsarkitekter bekanta med och hans teorier om den sociala staden används ofta vid stadsplanering. Intuitivt verkar ljus kunna utnyttjas för att uppnå samma resultat, men hur det i praktiken ska gå till saknas det fortfarande svar på. Det är brist på forskning inom ljussättning av stadsmiljön. Mycket av fokusen har riktats mot trygghetsaspekten, som självfallet är en viktig faktor, men det är hög tid att se ljussättning i ett större perspektiv. Om man kan förbättra det sociala livet i staden med hjälp av ljussättning kan hälsa, trivsel och estetiska värden höjas för alla.