Det praktiska arbetet med TAKK : En kvalitativ studie om hur barn och pedagoger använder sig av TAKK i samlingen och den fria leken

Sammanfattning: Inledning: Kommunikation är central del i vårt samhälle och behövligt för att fungera. Alla kan inte prata men alla kan kommunicera. När inte det verbala språket finns eller inte är tillräckligt behövs det alternativa metoder för att göra sig förstådd på. En aktuell metod som används i förskolans verksamhet är TAKK. Denna studie handlar om hur pedagoger i förskolans verksamhet arbetar praktiskt med “tecken som alternativ och kompletterande kommunikation”(TAKK) för att stödja barns kommunikation och språkutveckling. Syfte: Syftet med studien är genom TAKK undersöka hur tecken som alternativt kompletterande kommunikation används praktiskt under samlingen och den fria leken för att gynna barns språkutveckling. Frågeställningar som vi hade i studien. Vilket sätt kan man se kommunikations samspel mellan pedagog och barn med hjälp av TAKK i samlingssituationer? Hur använder barn TAKK i sin kommunikation under den fria leken? På vilket sätt är pedagogerna på de olika avdelningarna närvarande under barnens fria lek? Hur använder pedagogerna sig av TAKK? Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod där öppna observationer använts för att samla in data. En yngre barns avdelning och äldre barns avdelning medverkade. Det insamlade materialet analyserades och sammanställdes för att ge ett tillförlitligt resultat som besvarade syftet med studien. Resultat: Resultat av studien visar att både pedagoger och barn använder sig av tecken i samspel under samlingen, belyser utvalda ord och förstärkningar. Pedagogerna på för de äldre barnen var inte närvarande under den fria leken. Pedagoger för de yngre barnen var närvarande använder tecken i interaktion med barnen och förstärker ord i sammanhanget. Barnen använde sig av TAKK i samspel med varandra. Resultatet visade även att pedagogerna på de olika avdelningarna använde i vissa fall sig av TAKK i form av uppmaning till barnen.