Musik, mening och Merleau-Ponty

Sammanfattning: Är upplevelsen av musik meningsfull och på vilket sätt är det möjligt för ett musikstycke att gestalta en yttre värld? I denna uppsats undersöker jag lite kort vad inom musiken skulle kunna förstås som en mening. Genom att se till olika förhållanden av meningsfullhet och musikalisk upplevelse går det att förstå dess breda förklaringssvårigheter. Meningen ter sig subjektiv men kan också bidra till en kollektiv samstämmighet om ett musikstyckes meningsfullhet. Upplevelsen av musik i sin tur kan hjälpa en kompositör eller artist att gestalta en omvärld för sig själv. Denna gestaltning bebor inte musiken på liknande sätt som en manual beskriver ett tillvägagångssätt utan med hjälp av medlet musik kan artisten uttrycka något som en vokabulär inte möjligtvis är kapabelt till. Med kroppen som länk mellan den yttre världen och subjektets vilja används vanan av att bruka ett instrument som en förlängning för kroppen. Att utgå från kroppen som en medvetandehorisont är något som är nära besläktat till Merleau-Pontys existentiella fenomenologi i Phenomenology of Percetion och utgör en bra grund för denna uppsats. Även om jag inte kommer fram till ett svar ifall musik besitter en mening så har upplevelsen av musik utforskats genom olika musikaliska verk och hur musikalisk gestaltning kan användas för varseblivning.