Matematiklärares self-efficacy efter avslutad lärarutbildning : En kvalitativ studie av fyra nyexaminerade matematiklärare

Detta är en Master-uppsats från Stockholms universitet/Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik

Sammanfattning: Det är vanligt att nyexaminerade lärare upplever osäkerheter och en låg känsla av förberedelse under de första yrkesverksamma åren. Detta är oroväckande då lärares känsla av kontroll i klassrummet och deras upplevda säkerheter inte bara påverkar hur stressade de är på arbetsplatsen, men även elevers prestationer. Ett sätt att studera lärare på är genom begreppet self-efficacy. Self-efficacy kan kortfattat beskrivas som tilltron på den egna förmågan att utföra en uppgift inom ett område. Studier inom området har ofta använt ett kvantitativt angreppssätt. Syftet med den här studien var att kvalitativt undersöka nya matematiklärares uttryckta self-efficacy inom tre olika områden. Frågeställningen för studien var hur uttrycks nyexaminerade matematiklärares self-efficacy inom classroom management, student engagement och instructional strategies i samtal om den första tiden i läraryrket? Frågeställningen besvarades genom att analysera intervjuer med fyra nya matematiklärare. Resultaten visade att de nya lärarna generellt hade låg self-efficacy. Framträdande var att lärarna uttryckte låg tilltro till att anpassa undervisning efter elevers speciella behov och hur de skulle ta sig an ledarskapet i klassrummet. Nationella proven hindrade lärarna från att arbeta kreativt. Dessutom efterfrågades fler praktiska inslag i lärarutbildningen, bland annat gällande metoder för att undervisa ett matematiskt koncept. Studien kan ha bäring för att bidra med kunskap till att utveckla lärarutbildningen med syftet att öka nya matematiklärares self-efficacy.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)