Spårning av konfliktmineraler i fordonstillverkarnas försörjningskedjor

Sammanfattning: Konfliktmineraler är mineraler som utvinns under undermåliga arbetsförhållanden samt bidrar till finansiering av konflikter. Tantal, tenn, volfram (tungsten) och guld (ofta förkortade till 3TG) utgör begreppet konfliktmineraler som idag omfattas av särskild lagstiftning. Problemen kring utvinningen av konfliktmineraler är flera och har belysts allt mer på senare tid i takt med ett större fokus på ESG (environmental, social and corporate governance) samt hållbara försörjningskedjor hos tillverkande företag. Intresset och trycket på insyn i försörjningskedjorna ökar, inte minst från konsumenthåll men även genom nya regelverk och förordningar från kontrollerande organ som tex. EU. Det har därför blivit mer och mer uppenbart för aktörerna som ingår i dessa försörjningskedjor att en förbättring av spårningsmetoderna, ökad visibilitet kring utvinningen och hanteringen av råmaterialen samt varifrån de kommer är nödvändig för att kunna tillgodose dessa intressenters krav. Uppsatsen syftar därför till att granska hur spårningsmetoderna ser ut, alltså hur man arbetar idag för att spåra konfliktmineraler där de förekommer i tillverkarnas produkter. Ämnets ökande aktualitet samt relativt outforskade förbättringspotential leder till följande frågeställningar: ● Hur spårar fordonstillverkare konfliktmineraler i sina försörjningskedjor? ● Hur kan spårningmetoderna av konfliktmineraler i försörjningskedjor förbättras och utvecklas i framtiden? ● Vilka är utmaningarna för att spårningen av konfliktmineraler ska förbättras? En granskning av befintliga teorier på området betonar ett fokus på styrningen av hela försörjningskedjan där information ska synliggöras för alla inblandade parter, samtidigt som regelefterlevnad ska säkerställas och hållbarhet uppnås. Helhetssynen kan framhållas med hjälp av s.k. SCG (Supply Chain Governance), vilken består av 5 delar för att styra försörjningskedjan i linje med detta. Nuvarande spårningsmetoder skiljer sig till viss del från hur arbetet uppges kunna gå till i framtiden och en teknisk utveckling som belysts som möjlig för att förbättra detta arbete är tex. BCT (Blockchain-teknik). Våra metoder för att undersöka hur spårningsmetoderna ser ut samt hur de kan komma att se ut framöver består av vetenskapliga artiklar som lästs för att ge både grundläggande och mer detaljerad information om ämnet. För mer djupgående och specifik information till arbetet har intervjuer med personer som arbetar med frågan hos fordonstillverkare genomförts. Även en intervju med en NGO (Non-Governmental Organization) har gjorts för att bredda synen kring ämnet och för att erhålla ett utifrånperspektiv som motsats till de företag som befinner sig inom försörjningskedjorna. Det framkommer av uppsatsen att fordonstillverkarnas försörjningskedjor är särskilt komplexa till sin natur vilket blir en kritisk faktor som försvårar spårning, transparens och insyn. För att överkomma dessa svårigheter använder sig företagen av olika branschorganisationer för att tillsammans med andra aktörer kunna gå samman och förbättra spårningsarbetet. Denna typ av samarbete exemplifierar den bredare slutsatsen att spårning av konfliktmineraler idag till stor del sker genom organisatoriska förmågor mellan företagen inom kedjan. Vad gäller teknologiska lösningar för att spåra konfliktmineraler så ligger detta ännu mycket i framtiden då den praktiska tillämpningen i verkligheten ännu inte hängt med den tekniska utvecklingen av dessa verktyg.