Medias kritiserade musikgenre : En kvalitativ studie baserad på den mediala debatten kring rapkulturens relation till kriminalitet.

Sammanfattning: Just nu pågår det en debatt i media kring rapkulturen och dess omtalade koppling till kriminalitet. Rapartister ses ofta som influerare till gängkriminella kretsar på grund av deras låttexter som ofta handlar om mörker, knark och brott. Media rapporterar flitigt om rapparnas relation till kriminalitet i artiklar som bland annat kan handla om skjutningar och sprängningar. I ljuset av den ständiga debatten som pågår kring rapkulturen, undersöker denna studie hur rapkulturen som fenomen representeras i media.   Studiens teoretiska perspektiv är: gestaltningsteorin, representationsteorin, stereotyper i media, diskursteori: makt och ideologi, samt hiphop som populärkultur och subkultur. Den tidigare forskningen i studien handlar om rapkulturens mediehistoria, att musikgenren anses vara en samhällsfara, medias roll i samhället, representationen av människor samt journalisternas gestaltningar som agerar bidragande faktorer.   Studien har genomförts med hjälp av en kritisk diskursanalys där totalt 14 artiklar valts ut. Sju från Sveriges största kvällstidning, Aftonbladet, och sju från Sveriges största morgontidning, Dagens Nyheter.  Slutsatsen som kunde dras var att svensk journalistik tenderar att rama in rapkulturen på ett stereotypiskt sätt. Rapparna framställs som kriminella och en grupp utanför samhället. Diskurser som förekom förr i tiden tycks även leva kvar och bilden som människor hade om rapkulturen under 80-talet präglar fortfarande samhället (Rutherford, 2001). Diskurserna vi syftar på är framförallt kriminalitet, lojalitet, hämnd, samhällsproblem, utanförskap/förtryck samt stereotyper. Slutligen fann vi att Aftonbladet och Dagens Nyheter både befäster och stärker kopplingen mellan rapkulturen och kriminalitet. För att exemplifiera, skrev Dagens Nyheter följande i en artikel “Jag tror att hans namn blivit ett som många förknippar med våld och kriminalitet” (Admund Funck, 2023), med namn syftar de på rapartisten Yasin. Det fanns inget ur det empiriska materialet som visade på att de motverkade den relationen.  Den svenska forskningen inom det valda ämnesområdet är hyfsat begränsad och inom snar framtid önskar vi att fler kommer fördjupa sig och forska vidare om rapkulturen. Några önskemål från vår sida hade varit att undersöka hur rapartisterna själva uppfattar medias rapportering av dem, samt om det finns några likheter eller skillnader på hur kommersiella- kontra icke-kommersiella medier framställer rapkulturen.