Frivillig revision – ett rationellt beslut eller signalering om tillhörighet

Detta är en Magister-uppsats från Högskolan i Halmstad/Sektionen för ekonomi och teknik (SET)

Sammanfattning:

Bakgrund: Sedan 2010 är revisionsplikten avskaffad för de allra minsta bolagi Sverige. Vid avskaffandetidpunktenfanns det drygt 250 000 aktiebolag som omfattades av frivilligheten. Medan ca 53,5 procent av de bolag som var registrerade som revisorspliktiga vid avregleringstidpunkten fortfarande har kvar sina revisorer än idag, är det enbart 35 procent av de nystartade bolagen som frivilligt väljer att ha en kvalificerad revisor.Avregleringen har lett till att revisors tjänster har blivit mer efterfrågestyrda. Därför flyttar fokusen kring revisionens nytta från intressenternas perspektiv till företagarnas perspektiv. De flesta studier undersöker revisionen utifrån ekonomiskt perspektiv, där utgångspunkten är att de olika aktörerna på marknaden är rationella i sina antaganden och fattar beslut utifrån avväganden mellan nytta och kostnad. Eftersom beslutet att bekosta eller inte revisionstjänster för de mindre företagen är numera frivilligt, är det rimligt att ta del av det forskningsområde som behandlar organisationsbeteende och beslutsfattande, det vill säga det sociologiska. Litteraturen kring företagarnas perspektivpå revision som är förankrad i det sociologiska fältet är betydligt mer begränsad. Detta väcker följaktligen frågan om dels vilka faktorer egentligen är betydelsefulla för företagarna i deras beslut att anlita en revisor eller inte, delsvilka angreppssätt bäst kan användas för att förstå och förklara dessa faktorer.

Syfte: Syftet med detta arbete är att förstå de olika faktorer som påverkar småföretagarnas beslut i frågan om revision, samt att skapa en bild av hur de olika angreppssätten, det ekonomiska och det sociologiska, kan ge förklaringsgrundertill företagarnas beteende.

Metod: Det har skapats en modell över de olika faktorer som kan ha inverkan på företagarnas beslut i frågan om revision.Modellen presenterar de olika faktorerna indelade i yttre och inre utifrån de två angreppssätten, ekonomiska och sociologiska.De empiriska data som har samlats genom fem personliga intervjuer har sedan analyserats med hjälp av denna modell.

Resultat: Arbetets resultat tyder på att det sociologiska angreppssättet ger större förklaringsgrad till frågan om de bevekelsegrunder som ligger bakom företagarnas beslut att frivilligt bli reviderade. Förklaringen kan ligga i att det sociologiska angreppssättet i frågan om vilka yttre faktorer ha betydelse rymmer större krets intressenter än det ekonomiska som fokuserar enbart på de intressenter som företaget i frågan har nytto-kostnadsförhållande med. En annan möjlig förklaring kan ligga i själva företagens särdrag. De företag som omfattas av frivilligheten ärde allra minsta och därför har annorlunda intressentkrets, relation till dessa intressenter. Dessutom företagarnas kärnkompetens ligger utanför ekonomifrågor, vilket gör det svårare för dematt identifiera de nyttor som revisionen kan tillföra i deras konkreta fall. Därför i frågan om revision motiveras de snarare av de sociologiska aspekterna.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)