En studie av parameterstyrda modeller under projektering

Sammanfattning: Framgången i ett komplicerat byggprojekt bygger på välplanerad projektering som i sin tur är beroende av erfarna aktörer för att kunna vara konkurrenskraftig. Genom att utnyttja parameterstyrda modeller i bland annat repetitiva projekteringsprocesser kan även samarbetet mellan arkitekter, konstruktörer och projektörer effektiviseras. Arbetet syftar till att undersöka vikten av parameterstyrda modeller för byggbranschen tidigt i projekteringsfasen och bland annat identifiera fördelar och nackdelar genom en enkätundersökning och skapandet av en parameterstyrd bågbro i Grasshopper. Bland annat ges en introduktion i hur parameterstyrning av ett projekt skulle kunna genomföras och de möjligheter och utmaningar som följer. De frågeställningar som studien behandlar är: • I vilken utsträckning används parameterstyrning i branschen? • Vilka för- och nackdelar finns det med parameterstyrningsprocessen inom byggbranschen? • Vilka möjligheter och utmaningar medföljer parameterstyrd modellering? I dagsläget används inte parameterstyrning i stor utsträckning i Sverige. Ett fåtal aktörer nyttjar potentialen men alla ser värdet och möjligheterna. De närmsta åren kommer mer parameterstyrda modeller utvecklas av aktörer inom byggbranschen i Sverige och precis som 3D- modeller inte var standard för ett decennium sedan kommer förmodligen även parameterstyrda modeller bli allt vanligare. Nackdelarna med parameterstyrning är den initiala investeringen som krävs av företagen samt kompetensbristen och den utdragna inlärningsprocessen som medföljer. Fördelarna är många men de som primärt har identifierats är effektivisering av repetitiva arbetsuppgifter och modeller. Effektivisering av projekteringen i form av kostnadseffektivisering och anbud samt smidiga revideringar. Återanvändning av likartade projekt vilket hela tiden leder till förbättringar genom återkoppling av referensprojekt. De utmaningar som medföljer parameterstyrd modellering ställer stora krav på företag och framförallt utbildningsinstituten. Mer kompetens i form av programmering och datavetenskap bör integreras i utbildningarna för att minimera inlärningskurvan. Modelleringsverktyg som Revit, Rhinoceros och AutoCad underlättar övergången mellan traditionell modellering och parameterstyd modellering men utan grundläggande kunskaper i datavetenskap kommer de parameterstyrda modellerna vara begränsade.