Aktivitetsmönster och upplevelsen av aktivitetsbalans hos arbetande män med småbarn i Sverige

Sammanfattning: Bakgrund: Aktivitetsbalans och aktivitetsmönster är nära sammankopplade begrepp inom arbetsterapi. Trots att det finns mycket kunskap inom området saknas det kunskap om arbetande mäns aktivitetsmönster och deras upplevelse av aktivitetsbalans i vardagen. Syfte: Att beskriva aktivitetsmönster och upplevelsen av aktivitetsbalans hos arbetande män med barn under åtta år i Sverige. Metod: En tvärsnittsstudie med mixad metod, induktiv ansats samt triangulering användes. Ett ändamålsenligt urval valdes, åtta arbetande män med småbarn, sammanboende med sin partner. Vid den kvalitativa datainsamlingen genomfördes semistrukturerade intervjuer, skrivandet av 24-timmarsdagbok ingick i kvantitativ datainsamling. Resultat: Ett tydligt mönster i hur deltagarna upplevde sitt aktivitetsmönster och sin aktivitetsbalans i vardagen framkom i studien, detta resulterade till ett övergripande huvudtema, Samexistens av balans och obalans i vardagliga liv med tre huvudkategorier; Måsten är högre prioriterade än önskade aktiviteter, behov av mer självvalda aktiviteter och faktorer som påverkar aktivitetsbalans med tillhörande underkategorier. Slutsats: Det framkom att deltagarna visade ett behov av färre måsten och mer självvalda aktiviteter för en ökad aktivitetsbalans. Männen i denna studie uppvisade ett större ansvarstagande över barn jämfört med tidigare studier.