Matematiklärare och speciallärares möte med elever i matematikängslan : samsyn och insatser för att minska matematikängslan

Sammanfattning: Matematikängslan är ett fenomen många elever i skolan upplever. Trots detta talas det väldigt lite om detta i skolan. Det har visat sig att matematikängslan inte bara ger konsekvenser för kunskapsinhämtning under skoltiden utan att det även får konsekvenser för de drabbade individerna senare i livet. Syftet med denna studie är att ta reda på vad matematiklärare och speciallärare anser vara effektiva arbetssätt och interventioner för att förebygga och/eller minska matematikängslan hos eleverna. Syftet är också att ta reda på om dessa två yrkesgrupper hade någon samsyn eller diskrepans i samsyn gällande arbetet med elever i matematikängslan. Med avstamp i en sociokulturell teori och med ett relationellt perspektiv kring individen samlades empirin in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Informanterna bestod av fem matematiklärare och fem speciallärare. Studiens resultat visar att matematiklärare och speciallärare har en gemensam syn på förhållningssätt, undervisning och arbetssätt vilket gynnar elever i matematikängslan. De största framgångsfaktorerna i arbetet med elever i matematikängslan utgjordes av relationen till eleven, att bygga elevens självkänsla i ämnet och att ge eleven stöd och undervisning på en nivå som eleven känner sig trygg med. Studien visar på att matematikängslan lyfts fram alldeles för lite som en egen upplevelse som kan skapa hinder i elevernas matematikutveckling. En slutsats är att organisationen kring interventioner för elever i matematikängslan skiljer sig åt beroende av vilket teoretiskt perspektiv som används, vilket kommer sig av den syn som matematiklärare och speciallärare har kring ämnet och hur väl samarbetet ser ut mellan dessa yrkesgrupper.