Förutsättningar för friluftsliv i grundskolan : En kvalitativ undersökning om hur idrottslärare hanterar läroplanens vision i undervisningen

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar  Studiens syfte är dels att undersöka hur idrottslärare bedriver friluftsundervisningen i förhållande till läroplanens vision och dels att undersöka om de har eventuella förslag på utvecklingsmöjligheter i arbetet med friluftsliv i undervisningen. Studiens frågeställningar är: Hur upplever idrottslärare sina förutsättningar för att undervisa i friluftsliv i grundskolan? Hur omvandlar idrottslärare läroplanens vision till ett konkret innehåll i friluftsliv? Vilka utvecklingsmöjligheter uppfattar idrottslärare att det finns i arbetet med friluftsliv i förhållande till Lgr11? Metod Studien utgår från en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer används som metod för att söka svar på studiens frågeställningar. Urvalsproceduren skedde i form av ett bekvämlighetsurval. De kvalitativa intervjuerna har genomförts med sex idrottslärare från fyra grundskolor belägna i olika kommuner i stockholmstrakten. Studiens teoretiska ramverk har ett läroplansteoretiskt perspektiv.  Resultat Resultatet visar att aktivitetsdiskursen styr det skolbaserade friluftslivet och att den ekonomin är främsta styrande faktorn för undervisningen. Idrottslärarna upplever läroplanens riktlinjer som öppna för tolkning vilket skapar ojämna villkor inom den skolbaserade friluftsundervisningen. Beträffande utvecklingsmöjligheter betonas främst förbättrade förutsättningar gällande ekonomi och tid. Vidare har resultatet även visat att det råder en nybörjarkultur hos nyexaminerade lärare vilket hämmar undervisningens utvecklingsmöjligheter i dagsläget då det kan innebära svårigheter att bryta arbetsplatsens rådande traditioner inom ämnet.  Slutsats Studiens slutsatser visar även att den öppna tolkningsmöjligheten för idrottslärarna gör att aktivitets- och idrottsrelaterade diskurser kvarstår på realiseringsarenan trots läroplanens vision med olika perspektiv. Idrottslärarna arbetar tätt med kunskapskraven vilket dock leder till att de övergripande perspektiven hamnar i skymundan, vilket således skapar en ojämlik undervisning där alla elever inte hittar in.  Utifrån studiens resultat anses även Mikaels (2018) förslag gällande det platsresponsiva pedagogiken och ett mer skolbaserat friluftsliv vara ett aktuellt och nyanserat sätt att implementera i friluftsundervisningen.