Det kvinnliga våldtäktsoffret: delaktig eller utsatt? : En kvalitativ intervjustudie kring yrkesverksammas upplevelser av att arbeta med kvinnor som blivit utsatta för våldtäkt

Sammanfattning: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur yrkesverksamma inom våldtäktsstöd och brottsutredning jobbar med våldtäktsoffer för att reducera risken för stigmatisering. Inom ramen för syftet inkluderas även att undersöka om de yrkesverksamma identifierar faktorer som kan ses som centrala för att våldtäktsoffer avstår från att söka hjälp och/eller anmäla våldtäkten. Uppsatsen är avgränsad till enbart kvinnliga våldtäktsoffer. Med målsättningen att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar har uppsatsförfattarna tillämpat kvalitativ metodologi och genomfört sex semistrukturerade intervjuer. Intervjudeltagarna utgör en civil utredare inom brott i nära relation och våldtäkter, en polis i yttre befäl, två läkare och en forensisk sköterska på gynekologiska akutmottagningar och en samordnare på en tjejjour. De teoretiska begreppen som uppsatsförfattarna applicerat på den empiriska datan är stigmatisering och normalisering/normaliseringsprocess. Resultatet tyder på att de yrkesverksamma var medvetna om att kvinnliga våldtäktsoffer riskerar att uppleva stigmatisering av deras bemötanden. Däremot identifierar uppsatsförfattarna att de yrkesverksamma har byråkratiska strukturer de måste förhålla sig till i sina arbeten. Detta bidrar till en komplex dynamik där eventuell stigmatisering av våldtäktsoffer kan uppfattas oundviklig. Det framgår att tjejjouren som ideell organisation har som målsättning att verka icke-stigmatiserande mot kvinnliga våldtäktsoffer. Resultatet indikerar att det, enligt yrkesverksammas upplevelser, förekommer normalisering av våldtäkter på individ- och till viss del på strukturell nivå. Detta uppmärksammas genom normaliseringsprocessen, normalisering i partnerrelationer och en svårighet att förstå gränsdragningen mellan sex och våldtäkt. Det observeras även en normaliseringsutveckling som snedvrider ansvarsfördelningen inom kontexten för våldtäkter. Ovanstående problematik kan tolkas minska kvinnliga våldtäktsoffers hjälp- och anmälningsbenägenhet vilket påverkar yrkesverksammas förmåga att erbjuda stödåtgärder till våldtäktsoffer.