Nya utbildningskrav - Hur påverkas rekryteringen? : En kvalitativ studie om de nya utbildningskravens påverkan på rekryteringen av revisorer

Sammanfattning: Titel: Nya utbildningskrav – Hur påverkas rekryteringen? En kvalitativ studie omde nya utbildningskravens påverkan på rekryteringen av revisorer Författare: Emelie Eriksson, Paulina Frykholm och Oscar Hermodsson Handledare: Linus Axén och Rickard Wilhelmsson Nyckelord: Revisor, professionsteori, revisorsutbildning, revisionskvalité, kompetens,rekrytering, revisorsteam Bakgrund: I takt med omvärldsförändringar som globalisering, teknisk utveckling och nya regler för finansiell och icke-finansiell rapportering, står den traditionella revisorsrollen inför en förändring och revisionsbranschen behöver anpassas utefter detta. Den 1 juli 2018 ändrade Revisorsinspektionen utbildningskraven för att bli auktoriserad revisor. De nya utbildningskraven innebar att från tidigare omfatta totalt åtta år med akademisk och praktiskutbildning, till de nuvarande kraven på sex år med akademisk och praktisk utbildning. Man tar även bort kravet att man ska ha en kandidatexamen inom huvudområdet företagsekonomi. Med de nya kraven kan huvudområdet vara inom valfritt ämne men behöver innehålla vissa obligatoriska områden. De sänkta kraven har lett till reaktioner från olika håll. Exempelvis menas det att de sänkta utbildningskraven kan gynna revisorsbranschen på kort sikt, men att det finns en risk att revisionens kontrollfunktion och förtroendet för branschen försvagas. Dessutom menas det att de nya utbildningskraven påverkar revisorernas professionella karaktär och yrkets status kan riskera att försämras liksom revisionskvaliteten. Å andra sidan argumenteras det för att det ger en bredare bas för rekrytering då framtidens revisorer kan behöva kompetenser som tidigare saknats samt att attraktionskraften till yrket kan öka. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur rekryteringen av revisorer påverkats av denya utbildningskraven utifrån aspekterna utbildning, kompetens och team. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi där semistruktureradeintervjuer användes som datainsamlingsmetod. Den deduktiva ansatsen tillämpades i första hand med inslag från den induktiva. Slutsats: Uppsatsens resultat visar att de nya utbildningskraven har gjort det enklare att kunna bli auktoriserad revisor utifrån ett akademiskt perspektiv. Likaså påvisas även att revisionsbyråerna har ett större urval av potentiella framtida revisorer som kan rekryteras till byråerna till följd av de nya utbildningskraven där flera utbildningsbakgrunder med olika kompetenser ges möjlighet, vilket anses som positivt enligt respondenterna. Utifrån respondenterna föredras grundläggande kunskaper inom ekonomi ochredovisning då dessa kunskaper utgör en god grund för att lyckas inom yrket. Vidare konstateras det att personliga egenskaper är det som väger tyngst vidrekrytering av revisorer i jämförelse med utbildning och tidigare erfarenheter. Dessutom anses den praktiska utbildningen vara det som väger tyngst för att så småningom bli auktoriserad revisor genom godkänt slutprov.De kompetenser som anses lämpliga för en kandidat beskrivs vara att manhar en god social kompetens och att man har en god analytisk förmåga.