Frågandets makt : Hur frågor kan påverka barns delaktighet och inflytande i förskola och grundskola

Sammanfattning: Samanfattning Studiens syfte är att observera vilken påverkan pedagogers och lärares frågor har på barns delaktighet och inflytande i förskolan och grundskolan.  Frågeställningarna som behandlas är vilken typ av frågor som förekommer i verksamheterna, i vilka interaktionell sammanhang de förekommer samt vilken funktion frågandet som praktik fyller. Metoden för datainsamling är etnografiska observationer och videoinspelningar. Materialet har samlats in på en förskoleavdelning med barn i åldrarna ett till fem år samt barn i en skolklass år ett i åldrarna sex till åtta år. För att skapa struktur åt observationerna användes ett observationsschema. Under analysen kategoriserades frågorna efter den respons barnen gav på dem, kategorierna motsvarar de funktioner som tycktes tillskriva frågorna. Resultatet delades in i tre huvudgrupper av frågor öppna frågor, retoriska frågor samt testfrågor. Två av dessa, öppna frågor och retoriska frågor, kunde vidare kategoriseras i undergrupper. Öppna frågor delades in i omsorgsfrågor, skoj-/skämtfrågor, bekräftande frågor samt inbjudan till aktivitet samt informationsfrågor. Retoriska frågor kunde delas in i tillrättavisningar, varnar för möjlig konsekvens, indirekta uppmaningar samt uppmärksamhetsfrågor. För testfrågor fanns inga uppenbara undergrupper. Resultatet visar att lärare gör sig mer tillgängliga för svar på de öppna frågorna. Här har barnen mer frihet och möjlighet att påverka sin situation. Frågorna skulle därför kunna öka barnens möjlighet till delaktighet och inflytande. De retoriska frågorna fungerade ofta som ett sätt att tillrättavisa barn då de brutit mot normer. Lärare gjorde sig då mindre tillgängliga för svar och frågorna verkade i stället ha en beteendereglerande funktion. De retoriska frågorna verkar göra det svårare för barnen att kunna påverka sin situation och kan därför minska deras möjlighet till delaktighet och inflytande. Resultatet visar att retoriska frågor så väl som i viss mån testfrågor, vilka är betydligt vanligare i grundskolan än i förskolan, kan användas som ett sätt att styra barn i riktning mot verksamheternas normer och sociala förväntningar.