Rektorers perspektiv på inkludering av grundsärskolans elever i grundskolans fritidshem

Sammanfattning: I Sverige strävar vi sedan ett tag tillbaka efter en skola för alla. Vad en skola för alla betyder är tolkningsbart och vad det innebär i praktiken beror på vem som tolkar. Det kanske mest diskuterade inom debatten är grundsärskoleelevernas plats i den svenska skolan. Ska elever med intellektuell funktionsvariant gå i en egen skola som är anpassad efter deras behov eller ska den reguljära grundskolan anpassas efter grundsärskoleeleverna? Ett problem som uppkommer när alla elever ska gå i samma skola är de olika läroplanerna eleverna läser efter. Fritidshemmet, som helt tycks saknas i debatten, verkar dock ha en unik inkluderingsmöjlighet eftersom problemet med de olika läroplanerna inte existerar inom fritidsverksamheten. Syftet med studien är därför att skapa förståelse för hur rektorer på skolor i en svensk kommun ser på inkludering av grundsärskolans elever i grundskolans fritidshem. Detta gör jag med Moscovicis teori om sociala representationer som utgångspunkt. Jag har även använt mig av delaktighetsmodellen och begreppen inkludering samt integrering. Själva studien har utförts i en kommun i Sverige där jag samtalat med fyra olika rektorer i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar på att rektorerna har olika föreställningar av vad inkludering innebär vilket tyder på ett behov av en definition av begreppet. En av rektorerna verkar inte anse att just fritidshemmet är det ultimata forumet för inkludering samtidigt som en annan menade att just fritidshemmet ger möjligheter till delaktighet som inte återfinns i skolan. De förutsättningar som rektorerna menade krävs för ett inkluderingsarbete är samsyn, organisation, gemensam kultur, rätt personal, ekonomiska resurser samt erfarenhet och kunskap hos rektorn. Vilken erfarenhet och kunskap som gör en rektor mest lämpad att driva en inkluderande verksamhet visade det sig finnas skilda åsikter kring. Även i frågan om syftet med inkluderingsarbetet verkade rektorernas föreställningar skiljas åt där delaktigheten som mål i sig själv lyftes men också andra nyttoaspekter.