Virtual Reality i rehabiliteringen av vuxna personer med stroke - en systematisk litteraturstudie

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi

Sammanfattning: Bakgrund Vid sjukdom eller en skada påverkas vår förmåga till att utföra de aktiviteter man vill och behöver. Inom arbetsterapin antas det att människans hälsa och välmående påverkas av att kunna vara delaktig i dagliga aktiviteter och i samhället. När en person drabbas av en stroke kan det få omfattande konsekvenser för aktivitetsförmågan och kräver ofta många insatser i rehabiliteringen. Många av de som drabbas av stroke upplever också en sämre livskvalitet än innan de fick sin stroke på grund av de fysiska och kognitiva nedsättningarna. Virtual Reality (VR) används allt mer inom strokerehabiliteringen och arbetsterapeutisk praxis och många studier har gjorts inom detta område. Få översikter fokuserar på vilken effekt VR har på aktivitetsförmågan. Därför behövs en översikt av den senaste evidensen för vilken effekt VR har på aktivitetsförmågan. Syfte Att undersöka evidensen för vilken effekt rehabiliteringen genom virtual reality har på aktivitetsförmågan hos vuxna personer med stroke Metod En systematisk litteraturstudie med kvantitativt perspektiv genomfördes enligt SBU´s handbok för systematiska litteraturstudier. Den samlade bedömningen av det vetenskapliga underlaget gjordes utifrån frågeställningarna studiekvalitet, samstämmighet, generaliserbarhet och precision i data som är delar av GRADE-systemet. Tio studier inkluderades i denna litteraturstudie. Resultat Evidensen visade att träning genom VR har en signifikant effekt på aktivitetsförmågan hos vuxna personer med stroke som är likvärdig med konventionell arbetsterapeutisk eller fysioterapeutisk intervention efter stroke. Slutsats Den samlade bedömningen visar att interventioner med endast VR-system av typ 2 eller VR-system i kombination med konventionell arbetsterapi eller fysioterapi har en positiv effekt på aktivitetsförmågan hos personer med stroke. Det finns emellertid inga belägg för att denna metod ger bättre effekt på aktivitetsförmågan än vad konventionell arbetsterapi eller fysioterapi ger.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)