Valberedningens sammansättning och dess påverkan på styrelsens könsfördelning.

Sammanfattning: Bakgrund: Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ges samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets samtliga områden (SCB, 2016). Sverige är världens fjärde mest jämställda land men trots detta är det endast 28,1 procent kvinnor i svenska börsbolagsstyrelser och 10 procent kvinnor i svenska valberedningar (WEF, 2016; AllBright, 2015). Detta även fast kvinnor utbildar sig i högre utsträckning än vad män gör (SCB, 2016). För att försöka lösa problemet med den ojämna könsfördelningen i svenska börsbolagsstyrelser har Regeringen flera gånger tagit fram ett förslag om kvotering, senast hösten 2016. Kvoteringsförslaget har inneburit att minst 40 procent av respektive kön ska representeras i svenska börsbolagsstyrelser men förslaget har aldrig haft tillräckligt med stöd för att röstas igenom (Regeringen, 2016).   Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara om sammansättningen av valberedningen i bolag på Stockholmsbörsen påverkar könsfördelningen i styrelsen. Och i så fall vilka egenskaper hos individerna i valberedningen som påverkar könsfördelningen i styrelsen.   Forskningsfråga: Påverkar sammansättningen av valberedningen könsfördelningen i styrelsen? Och vilka är i så fall egenskaperna som påverkar könsfördelningen?   Metod: Uppsatsen har antagit en deduktiv forskningsansats där teorier ligger till grund för de hypoteser vi skapar och sedan testar (Bryman & Bell, 2013). De teorier som formulerat våra hypoteser är social kategoriseringsteori, homosocialitet, homosocial reproduktion, upper echelon samt institutionell teori. Hypoteserna testas i en kvantitativ metod och urvalet är samtliga bolag på Stockholmsbörsen som har en valberedning. Som forskningsstrategi har en kombination mellan tvärsnittsdesign och longitudinell design använts.   Resultat: Resultaten från testerna visar att fem av våra åtta hypoteser kan accepteras eftersom de visar ett signifikant samband. De som uppnår signifikans är andelen kvinnor i valberedningen, kritisk massa av kvinnor i valberedningen, utländska ledamöter i valberedningen, andelen med eftergymnasial utbildning, familj/sfär som kontrollägare samt institutionell kontrollägare representerade i valberedningen.     Slutsats: Svaret på vår forskningsfråga är ja, sammansättningen av valberedningen påverkar könsfördelningen i styrelsen. Och de egenskaper som påverkar är andelen kvinnor i valberedningen, kritisk massa av kvinnor i valberedningen, utländska ledamöter i valberedningen, andelen med eftergymnasial utbildning, familj/sfär som kontrollägare samt institutionell kontrollägare representerade i valberedningen.