Partnerns upplevelse i samband med planerat kejsarsnitt

Sammanfattning: Bakgrund: Forskning visar att partnern både önskar och förväntas vara med och stödja sin respektive i samband med förlossning och i synnerhet vid kejsarsnitt. Samtidigt upplever sig partnern inte sällan exkluderade i samband med barnets födelse. Vårdens utformning möjliggör dessutom inte alltid för familjen att vara tillsammans, exempelvis vid planerade kejsarsnitt. Syfte: Syftet med studien är att få djupare förståelse för partnerns upplevelse i samband med planerat kejsarsnitt. Metod: Kvalitativ intervjustudie där 14 pappor deltog. Innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i två kategorier med två respektive fem underkategorier. I kategorin “Personalens bemötande var betydelsefullt” framkom vikten av ett gott bemötande och att känna sig inkluderad. Även fortlöpande information samt information kring partnerns roll var viktig. I kategorin “Vara där för sin familj” tog papporna upp att de önskade kunna stödja och vara tillsammans med mamma och barn under hela vårdtiden men att organisationen inte alltid möjliggjorde för detta. Papporna upplevde blandade känslor när de var själva med sitt nyfödda barn och när de var tvungna att lämna sin familj på sjukhuset uppstod en känsla av hjälplöshet. Konklusion: Trots samhällets förväntan på det jämställda föräldraskapet upplever pappor sig exkluderade. Organisationen behöver därför anpassas på ett sätt som möjliggör för partnern att vara nära och kunna ge stöd till sin familj oberoende av förlossningssätt. Att genom denna studie belysa partners upplevelser kan regioner, barnmorskor och annan vårdpersonal bli varse de aspekter som är betydelsefulla för att stärka partnerns roll som förälder.