Orsaker till problem med skal-fasthet hos matpotatis

Sammanfattning: Idag ställs stora krav på matpotatisen utseende. Att förbättra skalfinishen är många gånger önskvärt för matpotatisodlaren. En försämring av skalfastheten hos etablerade matpotatissorter har uppmärksammats av Lars Bolin, VD på Svensk Potatis. Genom att undersöka praktisk odling och därigenom samla in underlag för slutsatser alternativt för framtida studier inom området är förhoppningen att minska problem med skalhållfasthet. Målsättningen är att hitta metoder som ger potatisen ett bra hållfast skal vilket skulle öka lönsamheten för odlarna. Skalet består av tre olika lager av celler: phellem, phellogen och phelloderm. Flossning inträffar när phellogencellagret går sönder och på så vis inte kan hålla ihop phellem och phellogen längre. Det ursprungliga skalet är färdigbildat strax efter knölsättning när knölarna har samma storlek som en ärta. För att skydda knölen mot patogener och uttorkning i lager är det viktigt att skalet behålls intakt. Skalets bildning och mognad är ett komplext samspel mellan många olika processer vars fullständiga funktion inte är fullt utredd. Blastdödning är en åtgärd som genomförs för att påskynda mognaden av knölarnas skal. Dess effektivitet beror på genotyp där tidiga sorter är lättare att blastdöda jämfört med sena. Skalbildningsutveckling hos rödskaliga sorter är oftast långsammare och mer problematisk jämfört med gulskaliga sorter. Alltför höga kvävegivor förlänger tillväxtsäsongen och signalen för initiering av avmognad senareläggs. Detta innebär att skalet inte hinner fullbildas innan lagringen. Varsam kvävegödsling i kombination med en strävan efter jämn tillväxt där näringsstatusen i plantan kontrolleras under säsongen är konkreta råd från potatisrådgivningen. Försök i både Finland och USA visar på positiva resultat av kalci-umgödsling i potatis. Potatisplantan behöver kalcium för att bygga upp bra cell-membran och starka cellväggar samtidigt som kalcium är ett viktigt växthormon. Då knölar är lågtranspirerande organ har de ofta kalciumbrist eftersom vattengradienten är mycket högre för vattentransporten från blad till luft jämfört med vattentransporten från knöl ut till fuktig jord. För att kunna mäta och jämföra skalfasthet behövs en metod som är objektiv och reproducerbar. En idag accepterad metod är mätning med hjälp av torquemeter. Matpotatisodlare och potatisrådgivare med geografisk spridning har intervjuats för att delge sina erfarenheter och åtgärder för att förbättra skalfastheten. Bland dessa finns odlare och rådgivare som gödslar respektive förespråkar kalciumgödsling. I intervjuerna ställdes frågor om odlarnas strategier för att uppnå bra skalfasthet, blastdödningstekniker, gödslingsstrategier, upptagningsförhållande, lagring m.m.