Hur ter sig teknikämnet i en slöjdsal?

Sammanfattning: I detta examensarbete undersöks hur teknikämnet ter sig när det undervisas i en slöjdsal sett utifrån aktörerna elever, lärare och Skolverket. Följande frågeställningar har formulerats inom ramen för denna studie:1. Hur framträder teknikämnet hos elever och hos lärare när undervisningen sker i en slöjdsal? 2. Hur framträder teknikämnet i relation till slöjdämnet? 3. Vad framkommer när Skolverkets styrdokument som kursplaner och kommentarmaterial i ämnena teknik och slöjd jämförs? Som huvudsaklig analysmetod valdes en diskursanalys. Datainsamlingen gjordes med hjälp av tre typer av aktörer; elever, lärare och styrdokument. Utifrån datainsamling från de valda aktörerna har fem olika diskursanalyser genererats. Fyra frågor har ställts till varje diskurs: Vad lyfts fram i ämnet?, Hur talas det om ämnet?, Vad uteslöts och tonas ner?, Hur framträder ämnet Hur framträder teknikämnet hos elever och hos lärare när undervisningen sker i en slödjsal? Utifrån diskurs "Elevernas röster" framträder teknikämnet för eleverna i en kombination av olika ämnen som: samhällskunskap (SO), naturvetenskap (NO), matematik (Ma) och slöjd. Teknik är också en kombination av praktiskt och lösningstänkande (tekniska lösningar) samt att förstå hur vårt samhälle fungerar och hur det är uppbyggt av olika tekniska system. Diskursen har visat också att eleverna kände stor lust och värde genom projektarbete (görande), där de lärde sig att ta egna beslut samt såg nyttan med detta inför framtiden. Resultaten har visat att projektarbete av praktisk karaktärär bra för elevinlärning och att kunskapen stannar längre än vid teoretiska (tänkande) moment. Detta gynnar i synnerhet de svaga eleverna. Utifrån diskursen "Terminsplanering teknik" framkom det att lärare väljer ett undervisningsinnehåll med tekniska lösningar och tekniska processer (centralt innehåll: arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar) som viktiga inslag för elever att behärska, när teknik undervisas i en slöjdsal. Utifrån diskurserna "Elevernas röster" och "Terminsplanering teknik" framkom det att elevernas uppfattning av ämnet stämmer väl överens med lärarens planering och detta har betydelse när lärare ska välja undervisningsinnehåll och det är här slöjdsalens betydelse kommer in som har en viktig roll vid utförande av praktiskt problemlösande arbetssätt. Förmågor som tränas är: kreativitet, handlingskraft, självtillit, att värdera lösningar och samarbete och kommunikation. Hur framträder teknikämnet i relation till slöjdämnet? Jämfört med slöjdämnet framträder teknikämnet både praktiskt och teoretiskt genom undervisningen som undervisas samma dag där tekniklektionen delas in i ett praktiskt och ett teoretiskt lektionsmoment. I det praktiska lektionsmomentet arbetar eleverna med sina projektarbete, och i det teoretiska lektionsmoment går läraren igenom sidor i kurslitteraturen och häftet som eleverna senare har har prov i. Teknikämnet likställs även med tekniska lösningar. Viktiga förmågor som lyfts i båda ämnena är: nyfikenhet, kreativitet, självtillit, självkännedom, handlingsberedskap samt samarbets- och kommunikationsförmåga. Vad framkommer när Skolverkets styrdokument som kursplaner och kommentarmaterial i ämnena teknik och slöjd jämförs? I kommentarmaterial till kursplaneni slöjd nämns personlig utveckling och förmågor som nyfikenhet, kreativitet, självtillit, självkännedom, handlingsberedskap samt samarbets- och kommunikationsförmåga som centralt i kursplan, medan i teknikämnet lyfts tekniska lösningar som förenklar livet för oss människor som ofta har en samhällskoppling.