Personer med narkotikarelaterat substansbrukssyndroms erfarenheter av vård på sjukhus : en litteraturöversikt

Sammanfattning: Bakgrund: Antalet dödsfall relaterat till narkotikarelaterat substansbruk ökar. Personer med narkotikarelaterat substansbrukssyndrom utgör en marginaliserad och stigmatiserad grupp i samhället. Dessa personer löper förhöjd risk för ohälsa, inte minst till följd av deras substansbruk. Stigmatisering inom hälso- och sjukvården är särskilt allvarligt, då det drabbar människor i ett särdeles sårbart tillstånd. Mot bakgrund av detta föreligger ett behov av att sammanställa tidigare forskning som studerat erfarenheter hos personer med narkotikarelaterat substansbrukssyndrom av att vårdas på sjukhus.   Syfte: Syftet var att undersöka de erfarenheter personer med narkotikarelaterat substansbrukssyndrom har av att vårdas på sjukhus. Metod: En icke-systematisk litteraturöversikt med integrerad dataanalys genomfördes baserat på 16 vetenskapliga originalartiklar. Litteratursökningarna utfördes i databaserna PubMed och CINAHL utifrån MeSH-termer och CINAHL Subject Headings, samt ytterligare relevanta sökord. Samtliga artiklar som inkluderades i studien har genomgått en kvalitetsgranskning enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsmall.   Resultat: Tre huvudkategorier identifierades, vilka var Erfarenheter av ojämlik vård, Erfarenheter av bemötande och Erfarenheter av utebliven vård. Resultatet visade att personer med narkotikarelaterat substansbrukssyndrom hade erfarit bristande bemötande av vårdpersonal till följd av stigmatisering och diskriminering, vilket ledde till konsekvenser som fördröjd eller nekad vård. Det framkom att vårdpersonal saknade kunskap om substansbrukssyndrom och hur substansbruksrelaterade tillstånd behandlas. Vidare visade resultatet att substansbruk utgjorde ett hinder för att erhålla adekvat smärtlindring, då vårdpersonalen antog att denna patientgrupp enbart sökte vård för att få tillgång till narkotikaklassade substanser. Personer med substansbrukssyndrom avbröt inte sällan sin sjukhusvistelse mot medicinsk inrådan, främst till följd av abstinensbesvär och inadekvat smärtlindring. Slutsats: Denna litteraturöversikt kan bidra till att hos vårdpersonal medvetandegöra patientgruppens erfarenheter och användas till grund för vidareutbildning inom området. Då flera stigmatiserade grupper kan tänkas uppleva liknande bemötande när de söker vård, kan föreliggande litteraturöversikt också användas för att förstå de erfarenheter stigmatiserade grupper generellt kan antas ha av att söka vård.