L1-inlärare i L2-klassrummet - En intervjustudie med gymnasielärare i moderna språk

Sammanfattning: Syftet med detta examensarbete som anlägger ett lärarperspektiv är att belysa och öka förståelsen om ett inom pedagogisk forskning i Sverige hittills föga uppmärksammat fenomen, som antas ställa gymnasielärare i moderna språk inför en rad didaktiska utmaningar: modersmålselever som deltar i andraspråksundervisningen, här benämnt L1/L2-fenomenet. Till grund för detta arbete ligger ett antal forskningsfrågor som handlar om huruvida lärarna är medvetna om fenomenet och vilka didaktiska konsekvenser detta leder till. Den genomförda studien är en undersökning med kvalitativ ansats som bygger på intervjuer med lärare i moderna språk (franska, italienska, kinesiska, spanska, tyska) och deras beprövade erfarenhet. Relevanta teorier om första- och andraspråksinlärning formar ett teoretiskt ramverk för analysen av det empiriska materialet som tagits fram medelst semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att det bland intervjupersonerna finns en påtaglig medvetenhet om L1/L2-fenomenet, men att detta endast diskuteras inom kollegiet i samband med praktiska aspekter, till exempel vid särskild prövning. Elevsynpunkter som lärarna får del av angående problematiken visar att situationen i klassrummet utifrån elevernas lärande betraktad inte är särskilt gynnsam för någondera elevgrupp. Det framstår tydligt att intervjupersonerna anser att själva L1/L2- fenomenet utgör en del av ett betydligt större allmändidaktiskt sammanhang: individualisering av undervisningen. Vidare kommer studien till ett resultat av utbildningspolitisk relevans som är kopplat till meritpoängsystemet. Studiens resultat som vilar på intervjupersonernas utsagor tyder på att elever för vilka målspråket också är deras modersmål av taktiska skäl väljer en kurs i moderna språk för att kunna få meritpoäng, något de inte kan få i ämnet modersmål, då detta ämne är undantaget från meritpoängsystemet.