Sedering på IVA – En prospektiv observationsstudie

Sammanfattning: Bakgrund: Sederande och analgetiska läkemedel är de mest förekommande läkemedlen på IVA. Sedering behövs i varierande omfattning för att kunna ge en komfortabel vård till den kritiskt sjuka och ventilatorvårdade patienten. Djup sedering har kopplats till negativa konsekvenser som längre tid i ventilator och högre risk för mortalitet. Intensivårdssjuksköterskan har en central roll i att skapa komfort för patienten och hantera sedering genom sina bedömningar. För att bedöma och skatta sederingsdjup krävs mätverktyg, där RASS-skalan är en validerad bedömningsskala. Syfte: Att beskriva sedering hos mekaniskt ventilerade patienter på IVA och undersöka i villken omfattning sederingsmål och sederingsdjup bedömdes och dokumenterades. Metod: En kvantitativ, prospektiv observationsstudie. Datainsamling via protokoll på två IVA. Resultat: Patienterna var djupt sövda, sjuksköterskorna bedömde och dokumenterade RASS-nivå till 80 procent och det saknades i stor utsträckning RASS-ordination. Diskussion: Djup sedering är vanligt förekommande, vilket överensstämmer med tidigare forskning. Att vårda lätt sederade patienter kan vara utmanande för intensivvvårdssjuksköterskan men kan underlätta kommunikation. Bedömning av sedering är viktigt för att styra sedering och intensivvårdssjuksköterskan arbetar konstant med bedömning för att identifiera behov hos patienten och skapa komfort. För att skapa ett tydligt och gemensamt mål med sedering behövs en ordination som skall vara individanpassad Slutsats: Sedering är ett komplext område där det behövs tydliga rutiner för att kunna arbeta systematiskt i syfte att ge evidensbaserad och komfortabel vård till patienten. Resultatet är av betydelse för vår profession då intensivvårdssjuksköterskan dagligen hanterar sedering och har en central roll i att vårda den kritiskt sjuka patienten.