Gruvor och urfolk i Sápmi - Om samernas möjligheter att delta vid beslut om gruvetableringar

Sammanfattning: Gruvprojekt på traditionella samiska marker har gett upphov till många rättsliga frågor, bland annat beträffande vilka deltaganderättigheter samerna har i egenskap av urfolk. Inom folkrätten är det numera allmänt accepterat att stater är skyldiga att konsultera urfolk inför beslut som rör dem. Med tanke på det särskilda band som många urfolk har till sina traditionella marker är denna princip särskilt viktig när det kommer till exploateringsprojekt såsom gruvbrytning. Denna uppsats undersöker den svenska regleringen i ljuset av de principer som utvecklats inom folkrätten. Genom en rättsdogmatisk metod utreds först vilka möjligheter samerna har att delta vid beslut om gruvetableringar. Den svenska regleringen analyseras därefter ur ett internationellt perspektiv genom att undersöka hur den förhåller sig till den folkrättsliga utvecklingen. Analysen visar att det fram till alldeles nyligen fanns ett stort glapp mellan de folkrättsliga principerna och den svenska regleringen. Mineral- och miljölagstiftningen erbjuder visserligen vissa möjligheter till samiskt inflytande under tillståndsprocessen, men det är inte fråga om några statliga skyldigheter i förhållande till samerna som urfolk. Tidigare i år trädde emellertid en ny lag i kraft som specifikt föreskriver en konsultationsskyldighet med det samiska folket. Trots att en viss diskrepans fortfarande finns är det tydligt att svensk rätt därigenom har kommit att återspegla de folkrättsliga principerna i betydligt högre grad.