Människohandel för sexuella ändamål och prostitution i Östersjöregionen: ett problematiskt samarbete? : En komparativ studie av lagstiftningen i Sverige, Estland, Lettland och Litauen

Detta är en Kandidat-uppsats från Örebro universitet/Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete; Örebro universitet/Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete

Sammanfattning: Uppsatsen behandlar människohandel för sexuella ändamål och prostitution och är en komparativ studie av Sveriges-, Estlands-, Lettlands och Litauens lagstiftningar och deras internationella åtaganden. Människohandel är ett globalt problem och staterna kring Östersjön är alla berörda av problemet på ett eller annat sätt i form av att de är ursprungs-, transit- och destinationsstater. Prostituerade ses som en riskgrupp som potentiella människohandelsoffer och det faktum att det finns en efterfrågan på sexuella tjänster kan öka människohandeln. Det finns delade meningar om människohandel och  prostitution har ett samband, dock är det efterfrågan på sexuella tjänster som gör att problemet existerar. Sveriges uppfattning är att det kan finnas ett samband mellan människohandel och prostitution. Sveriges syn på köp av sexuella tjänster och ansatsen att få bort prostitution genom Sexköpslagen är unik och utgör en utgångspunkt i uppsatsen. Olika staters avvikande lagstiftningar och synen på kvinnan i prostitution kan innebära problem vid samarbetet. Det har inte framkommit att Estland, Lettland eller Litauen har tagit hänsyn till ett eventuellt samband mellan människohandel och prostitution i sin lagstiftning. FN:s Palermoprotokoll ger en internationell standard av definitionen av människohandel. Lettland och Litauens definitioner av människohandel överensstämmer med Palermoprotokollets. Sverige har lagt till ett rekvisit som innebär att det krävs att människohandlaren ”tar kontroll” över personen och definitionen blir snävare än i Palermoprotokollet. Estland uppfyller inte Palermoprotokollets krav. Den enda mellanstatliga överenskommelse som reglerar efterfrågan på människohandel är Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel. Vad gäller staternas reglering av efterfrågan finns sådan endast i Sverige och Litauen. Litauens sexköpslag har dock inte samma ställning som den svenska sexköpslagen, eftersom det i Litauen ges påföljder till både sexköparen och den prostituerade.                                              

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)