APD hos barn – En enkätundersökning av audionomers, logopeders och audiologers kunskap, föreställningar och erfarenheter

Detta är en Magister-uppsats från Lunds universitet/Logopedi, foniatri och audiologi

Sammanfattning: Det råder ingen enighet om definition, etiologi, utredningsförfarande eller behandling vid auditiva bearbetningsstörningar, eller så kallat APD (auditory processing disorders). Inga studier har, vad vi vet, undersökt kunskap, föreställningar och erfarenheter beträffande APD hos yrkesverksamma i Sverige, vilket är en anledning till att denna explorativa studie genomfördes. Syftet med föreliggande studie var att genom en elektronisk enkätundersökning riktad till audionomer, logopeder och audiologer vid universitetssjukhus i Sverige, undersöka kunskap, föreställningar och erfarenheter beträffande APD hos barn. I studien deltog 44 audionomer, 40 logopeder och 8 audiologer. Resultatet tyder generellt på en bristande kännedom om APD och en osäkerhet beträffande diagnostik och intervention. I flera avseenden var studiens deltagare samstämmiga, men beträffande vissa frågor skilde sig yrkesgrupperna åt. Majoriteten av deltagarna tänkte sig att APD kan förekomma som egen diagnos men även tillsammans med andra diagnoser. Logopederna föreställde sig i hög utsträckning avvikande tal- och språkutveckling som en svårighet vid APD, medan audionomerna och audiologerna i högre grad föreställde sig svårigheter med taluppfattning i bullriga miljöer. De olika yrkesgrupperna gav även olika förslag gällande tekniska, akustiska, språkliga, och pedagogiska insatser vid APD. En öppnare dialog mellan yrkesverksamma och ett mer formaliserat samarbete kring APD tror vi skulle kunna leda till en ökad känsla av säkerhet beträffande diagnostik och behandling. En bättre samsyn inom och mellan yrkesgrupper beträffande barn med APD är nödvändig för adekvat intervention.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)