Förslag på generell arbetsprocess för utredningar av befintliga dagvattendammar ur ett funktionellt perspektiv

Sammanfattning: Syfte: I dagens läge byggs nya dagvattendammar för att magasinera dagvatten som överbelastar dagvattenledningssystemen och de befintliga dagvattendammarna förblir utan översyn. Eftersom klimatförändringar bidrar till att femårsregn kommer i en högre frekvens ökar flödet av dagvatten och orsakar att allt fler dagvattendammar kommer att bli underdimensionerade. För att bevara samhällsfunktioner utreds en generell arbetsprocess hur kommuner kan undersöka och bevara befintliga dagvattendammar. Metod: Metoderna som används är intervju, fallstudie och litteraturstudie. Intervju bidrar till att lösningar och förslag av undersökningsmetoder och åtgärdsförslag samlas in. Fallstudien utfördes på tre olika dagvattendammar och undersöker vilka undersökningsmetoder som kan användas. Att samla empiri i ett praktiskt fall bör bidra till att utredningens trovärdighet förstärks. De metoderna som användes i fallstudien är beräkningar, sedimentprovtagning och dokumentanalys från underlag av befintliga dagvattendammar. Med hjälp av litteraturstudie analyseras utredningens empiri med andra källor för att kontrollera empirins tillförlitlighet. Resultat: Ett flertal undersökningsmetoder och åtgärdsförslag analyserades. Tre undersökningsmetoder som passade en generell arbetsprocess var: flödesproportionell provtagning, sedimentprovtagning och dagvattenberäkningar med dagvattenmodellen Stormtac. Åtgärdsförslag som passade var: byggnation av en vall runt dammen för att utöka magasineringen, plantering av växter som tar upp näringsämnen och tungmetaller bundna i dagvattnet, utnyttja dagvattendammens form där dagvattendammens hydrauliska effektivitet utnyttjas maximalt samt anlägga fördamm med en makadamvall med vattenlevande växter. Konsekvenser: Flödesproportionell provtagning var tillförlitlig undersökningsmetod enligt intervju och litteraturstudie. Sedimentprovtagning av sediment i botten av inoch utlopp går att nyttjas i en generell arbetsprocess, men vissa föroreningshalter kan vara missvisande beroende på hur detaljerat sedimentprovtagningen görs. Dagvattenmodellen Stormtac och dess beräkningar kan nyttjas i en generell arbetsprocess eftersom Svenskt Vatten P110 (2016) bekräftar modellens beräkningar. Åtgärdsförslagen testades inte i verkliga fall, men effekten bekräftades i intervjun och litteraturstudien. Ett förslag på generell arbetsprocess kunde sammanställas. Stickprovstagning passar sämre in i en generell arbetsprocess. Begränsningar: Fallstudien har begränsats genom att utreda två metoder, varav den ena är dagvattenmodellen Stormtac och den andra är sedimentprovtagning. Utvalda föroreningar som tungmetaller, olja, kväve och fosfor analyseras. Studien avgränsas från att analysera hur recipienter påverkas av de befintliga dagvattendammar som studerats.