Förtroende för svenskt näringsliv

Sammanfattning: Syfte: Vårt syfte är att studera processen kring utformandet av Svensk kod för bolagsstyrning samt undersöka vilka effekter den kan komma att få för förtroendet för svensk bolagsstyrning. Metod: Vi har i vår uppsats tillämpat en samhällsvetenskaplig ansats och vår undersökning präglas av ett fenomenologiskt tankesätt. Det senare kännetecknas av flexibilitet och möjligheten att successivt anpassa undersökningen allt eftersom ny kunskap om det studerade objektet erhålls. Även om vi delvis använt oss av befintlig teori har vår undersökning till stor del baserat sig på egna studier, vilket gör att den kan kategoriseras som en kombination mellan induktiv och deduktiv. Vidare använder vi oss av en kvalitativ metod, då denna öppnar upp för flexibilitet och inriktar sig på att skapa sig en djupare förståelse för det studerade fenomenet. Teoretiska perspektiv: Vår teori bygger på att vi identifierat ett problem; ett skadat förtroende för näringslivet till följd av dåligt fungerande bolagsstyrning, samt ett försök till en lösning; att tydliggöra riktlinjerna på området genom ett väl förankrat regelverk som innehar formen av självreglering. Teorin är därför uppbyggd på diskussioner kring fyra områden; bolagsstyrning, förtroende, självreglering och förankring. Vårt teoretiska bidrag utgörs av att vi applicerat Latours teori om den faktaskapande processen, på processen kring framtagandet och utvecklingen av Koden. Empiri: Den empiriska undersökningen utgörs av två delstudier. I delstudie 1 har vi undersökt och utvärderat de 78 remissvar som inkommit till Kodgruppen avseende Koden. Utifrån denna studie väcktes ett antal frågeområden som legat till grund för utformningen av delstudie 2. Denna studie bestod i sin tur av ett antal intervjuer med personer med olika anknytning till Koden. Slutsatser: Vi har kommit fram till att förtroendet för svenskt näringsliv till viss del är skadat. Därför ser vi ett behov av en kod som kan tydliggöra reglerna för bolagsstyrning. Genom att generera klar roll- och ansvarsfördelning, ordning och reda samt öppenhet och transparens kan förtroendet för svensk bolagsstyrning komma att öka. För att uppnå bästa möjliga genomslag är det viktigt att Koden erhåller en bred förankring hos de berörda parterna. Vi anser att självreglering är en lämplig form för att uppnå detta. Genom en bred förankring kan acceptansen för reglerna öka vilket i sin tur torde bidra till att Kodens regler efterlevs i stor utsträckning och att dess syfte därmed uppfylls. För att säkerställa Kodens framtida förankring är det viktigt att det organ som förvaltar Koden är representativt för de berörda parterna och lyhört för deras synpunkter.