Samverkansstyrning i Safegrowthnätverket En kvalitativ studie om samarbetsprocesser ur ett nätverksperspektiv

Sammanfattning: Sammanfattning Titel: Samverkansstyrning i Safegrowthnätverket - En kvalitativ studie om samarbetsprocesser ur ett nätverksperspektiv. Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur kommuner kan utveckla och stärka de brottsförebyggande arbetet genom ett närmare samarbete med lokala invånare. Teoretiskt perspektiv: Studiens teoretiska ramverk har valts ut för att besvara studiens frågeställning. Med hjälp av teori om aktör-nätverksteori och samverkansstyrning har vi studerat: Hur har samarbetet i Safegrowth påverkat nätverkets styrningsprocess? Metod: Studien genomfördes genom en kvalitativ metod där datainsamlingen gjordes med hjälp av 6 djupintervjuer och en deltagande observation. Syftet var att bilda oss en uppfattning om hur aktörer i Safegrowthnätverket upplevt samarbetet och hur aktörerna resonerat kring styrningen av nätverket. Studien har genomförts med en abduktiv ansats. Detta innebär en växling mellan empiri och teoretiska reflektioner för att minska risken för att nya aspekter av det som studerats förbises. Slutsats: Resultaten av studien visar att inkludering har varit en viktig faktor för att skapa engagemang och en delad motivation bland aktörerna i Safegrowthnätverket där målsättningen är att öka tryggheten i Drottninghög. Ett högt engagemang och delad motivation bland aktörerna i Safegrowthnätverket har skapat både förutsättningar och utmaningar i det kollektiva beslutsfattandet. Ledarskap har visat sig vara en viktig faktor för att få aktörer att arbeta mot en gemensam målsättning samtidigt som det finns utmaningar om ledarskapet blir allt för personbundet. Det har också varit tydligt att olika samarbetsprocesser påverkat styrningen av Safegrowthnätverket, vilket resulterat i en växelverkan mellan deltagarstyrning och hierarkisk styrning. En av målsättningarna med Safegrowthnätverket är att skapa ett nätverk där deltagarna själva styr över samarbetet och beslutsfattandet men där en centraliserad och hierarkiskt styrningsform ibland är fördelaktigare i syfte att mobilisera aktörer mot ett gemensamt mål.