2000-TALETS NATTFJÄRILAR - En kvalitativ studie om konstruktioner kring personer som säljer sexuella tjänster

Sammanfattning: Detta är en kvalitativ studie som syftar till att uppmärksamma de konstruerade bilder som finns av personer som säljer sexuella tjänster samt hur dessa förhåller sig till varandra och påverkar det sociala arbetet. Undersökningen belyser tre olika perspektiv; sexsäljares, yrkesverksammas inom socialt arbete och samhällets. Genom intervjuer lyfts tankar, känslor och attityder fram kring vad det kan innebära att sälja sexuella tjänster. Sammanlagt har elva personer medverkat i studien varav fem har personlig erfarenhet av att sälja sexuella tjänster och sex personer har erfarenhet av arbete med prostitutionsfrågor inom socialt arbete. För att belysa de olika konstruktionerna utifrån ett samhällsperspektiv har artiklar och litteratur i anknytning till ämnet studerats. All data har vägts mot varandra och problematiserats utifrån tankar kring stigmatisering, empowerment och ”det goda mötet”. Media, politiker och de samhälleliga medborgarna är alla med och konstruerar de stereotypa bilder som ligger till grund för de diskurser som idag finns kring försäljning av sexuella tjänster. I huvudsak kan man urskilja två polariserade perspektiv som genomsyrar såväl debatt som socialt arbete där den strukturella makten ställs mot den fria viljan. Det är en uppdelning som studiens informanter ställer sig kritiska till och samtliga efterfrågar en mer nyanserad debatt. Även en problematisering av prostitution som begrepp och fenomen är centralt för flera av respondenterna. Prostitution som begrepp är svårdefinierat då hur samt utifrån vilka grunder prostitution görs varierar - teman som framkommer i denna studie är pengar, makt, bekräftelse, konstruktioner kring kärleksrelationen och normbrytande. I mötet mellan sexsäljare och yrkesverksam finns från båda håll föreställningar kring ”den andre” som försvårar arbete och relationsskapande. I studien framkommer att för ett lyckat arbete krävs brukarmedverkan, en språklig medvetenhet samt att man som yrkesverksam har gjort upp med sina egna fördomar och värderingar innan man går in i ett möte.