Det vidgade textbegreppet i läromedel för engelska årskurs nio

Sammanfattning: Det här examensarbetet har haft som avsikt att försöka förstå det vidgade textbegreppet genom att synliggöra begreppets innebörd i kursplanen och läromedel för engelska årskurs nio. Vidare har arbetet syftat till att ta reda på huruvida läroböcker för engelska årskurs nio är anpassad till att undervisa utifrån det vidgade textbegreppet.Kvantitativ och kvalitativ textanalys har används som metod för att undersöka tre valda läromedelspaket: Spotlight 9 (Randall et al, 2010), Good Stuff D (Coombs et al, 2004) och PrimeTime Main 3 (Bermheden & Winblad, 2010). Dessa har jämförts och analyserats ur två huvudaspekter; nämligen vilka texttyper förekommer i samtliga läroböcker och hur är det tänkt att samtliga texter ska bearbetas.Resultatet har lett till två viktiga slutsatser:Den första slutsatsen är att det förekommer en hel del vidgade texter i samtliga läroböcker. Däremot används dessa texter huvudsakligen i syfte för att bearbeta traditionella texter. Vilket innebär att vidgade texter inte har ett eget värde och har en underordnad position i jämförelse med traditionella texter. Den andra slutsatsen är att det finns trots allt stora skillnader i hur läroböckerna förhåller sig till vidgade texter, detta trots att uppgifterna med vidgade texter har samma funktion i samtliga läroböcker. I Spotlight 9 (Randall et al, 2010) betonas vidgade texter som verktyg för att skapa variation i undervisningen. I Good Stuff D (Coombs et al, 2004) förekomer det inga tankar kring begreppet. Däremot i PrimeTime Main 3 (Bermheden & Winblad, 2010) betonas vidgade texter starkt och lärare uppmanas att vidga undervisningen. Resultatet tyder således på att samtliga läroböcker kan vara anpassad till att undervisa utifrån ett vidgat perspektiv, dock är det essentiellt att lärare använder materialet endast som komplement i undervisningen. Lärare måste kunna skilja på kursplan från läromedel för att kunna vidga undervisningen.