Barns egna platser på skolgården

Detta är en Master-uppsats från SLU/Dept. of People and Society

Sammanfattning: Alla barn i Sverige har rätt till fri skolgång, vilket gör att skolan blir en stor del av barns vardag och har en betydande roll för deras välmående och utveckling. För många barn är skolgården den plats som de lättast kan använda när de vill spendera tid utomhus med vänner eller på egen hand. Syftet med studien har varit att ur barnens perspektiv ta reda på hur de upplever sin skolgård som socialt rum med fokus på möjligheterna att hitta egna platser. Med hjälp av gåturer tillsammans med barn i förskoleklass och andra klass har en grundskolas skolgård studerats. Resultatet visar att det för den bebyggda delen av skolgården fannas förutbestämda normer för aktiviteten med fokus på regellek, sporter och andra former av fysiska aktiviteter, något som skapade utanförskap för vissa barn. På centrala delar av skolgården kunde barn uppleva att de inte hade möjlighet välja vad de skulle göra. De uttryckte behov av platser där de kunde vara mer i kontroll och forma både sin aktivitet och platsen. Bristen på platser som barnen själva kunde forma gjorde att individer kände sig utanför. När barnen skapade sina egna platser valdes miljöer som befann sig i eller angränsade till natur och det var platser som barnen själva kunde bygga upp och rama in. Grönskan bidrog till barnens möjlighet att själva forma platsen och välja vilka typer av aktiviteter de skulle utföra. I denna miljö, till skillnad från den bebyggda skolgården, var inte typen av aktivitet förbestämd genom utformningen och elever med olika önskemål och förutsättningar kunde lättare umgås med varandra. Studien pekar på vikten av skolgårdar utformas så att barn kan skapa egna platser och aktiviteter. Hur naturmark, vegetation och löst material utgör viktiga komponenter i en sådan design

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)