Psykoterapi och trauma: erfarna terapeuters berättelser om behandling där trauma visar sig vara en komponent - ur ett kbt- och pdt-perspektiv

Sammanfattning: Studiens syfte är att undersöka erfarna terapeuters upplevelser av psykoterapi när svåra livsupplevelser bearbetas. Fyra kbt- och fyra pdt-terapeuter har valts ut för intervjuer. Våra frågeställningar har varit: Vilken syn har erfarna terapeuter på trauma och dess orsaker? Vilka bedömningar och avgränsningar gör terapeuterna vid behandling och diagnosticering? Vilka är erfarna terapeuters upplevelser av behandling när trauma är en komponent? Vad upplevs som verksamt och icke-verksamt i behandlingen? Vilka likheter och skillnader finns mellan kbt- och pdt-terapeuter? Kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har använts och intervjumaterialet har tolkats med IPA - metod. Några av de centrala teman som framträtt i undersökningen är terapeuternas definitioner av trauma som bland annat en enstaka yttre chockartad händelse eller missförhållanden som varat under en längre tid, där brister i tillit och olika somatiska besvär är tecken som kan tyda på att patienten lider av svåra obearbetade livsupplevelser. Kbt- och pdt-terapeuter lägger olika tonvikt på inre och yttre trauman som orsaken till traumasymptom, där pdt-terapeuterna till övervägande del i sitt berättande har fokus på personligheten, kumulativa trauman som skett under barndomen och hur pass sårbar individen är, som avgörande för symptomutvecklingen efter svåra händelser. Kbt-terapeuterna lägger sammantaget istället mer fokus på det yttre traumats inverkan på individen i kombination med individens resurser. Kbt-terapeuterna är mer benägna att tala i termer av avgränsningar i form av diagnoser och kategoriseringar i behandlingen, medan terapeuterna, oavsett skolbildning, gör likartade bedömningar under själva behandlingen, där patientens förmåga att bära det som tas upp i terapin är central. Att återuppleva det svåra, med känslor, för att fördjupa bearbetningen, anges som verksamt av flertalet terapeuter i undersökningen, där skuld, skam, rädsla eller ilska är ofta förekommande emotioner hos patienterna, enligt terapeuterna.