Hur ska den lilla kommunens roll vara i den lokala kulturen? -Aktörernas syn på den allmänkulturella arenan i Kävlinge.

Sammanfattning: Det kommunala begreppet allmänkultur som är avgränsat till liveframträdande inom musik, teater och konst är utgångspunkten i denna uppsats. Kulturens plats i kommunernas beslutsorganisation skiljer sig åt i olika kommuner, vilket en genomförd kartläggning av de skånska kommunerna visar. I denna uppsats studeras Kävlinge kommun vars geografiska placering med närhet till ett flertal storstäder gör att det är förhållandevis nära till ett rikt kulturutbud samtidigt som det lokala kulturutbudet påverkas. Syftet är att undersöka hur kulturaktörer i Kävlinge ser på betydelsen av den lokala allmänkulturen som en identitets- och samhörighetsskapande kontext för människor i Kävlinge kommun. Uppsatsen är uppbyggd av två frågeställningar; en sociologisk, kring betydelsen av allmänkulturella framträdanden, och en pragmatisk, kring kommunen roll i dessa frågor. Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer med politiker, tjänstemän och kulturarrangörer i Kävlinge vilket resulterat i ett rikt empiriskt material som bearbetats och diskuterats kring fyra kategorier; identitet, samhörighet, närmiljö/närhet till storstad och kommunens roll. Bourdieus teorier kring fält, kapital och habitus appliceras i diskussionen kring de identitets- och samhörighetsskapande effekterna av lokala kulturupplevelser. Statliga och kommunala skrifter har applicerats kring diskussionen om kommunens roll. Slutsatserna visar att allmänkulturell konsumtion har en identitets- och samhörighetsmässig betydelse för människor i en mindre kommun som Kävlinge, vilket styrks av applicerad teori och litteratur. Kommunen bör stödja de allmänkulturella lokala initiativ som uppkommer och arbeta stödjande underifrån. En kommunal tjänst som kan arbeta övergripande och samordnande kring de allmänkulturella frågorna efterfrågas av majoriteten av de intervjuade.