Glidande roller och tabubelagda ämnen : Om eleven som samtalsledare, nyheter i förälderns roll och problemhantering i elevledda utvecklingssamtal

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att ge en inblick i elevledda utvecklingssamtal som praktik samt att återge en nyanserad och omfattande bild av denna praktik. Vår uppsats ämnar besvara följande frågeställningar: • Vad kännetecknar elevens roll som ”samtalsledare” i ett elevlett utvecklingssamtal ochhur hanterar eleven denna roll? • Vad kännetecknar förälderns roll i ett elevlett utvecklingssamtal och hur hanterarföräldern den rollen? • Hur hanteras prat om problem utifall sådana situationer uppstår? Metoden vi använt oss av är att lyssna på och transkribera för uppsatsen relevanta och intressanta delar av vårt material vilket består av inspelade elevledda utvecklingssamtal. Den analysmodell vi brukat är fallanalys. Vår analysmodell, och tillika teoretiska anknytning, utgörsäven av tillämpad Conversastion Analysis. Vårt resultat pekar på att eleven undantagsvis ”tillåts” agera samtalsledare fullt ut, utan att lärare och föräldrar erövrar denna uppgift, vilket i somliga fall leder till att eleven måste försvara sin roll. I vissa samtal förekommer det att eleven får sin roll både upprättad och återupprättad av läraren vilket kan tolkas som att eleven som samtalsledare inte är något ”naturligt” i sig. Rollen som samtalsledare är bitvis hårt knuten till ett manuskript där eleven intar karaktären av höguppläsare. Att eleven abdikerar från sitt samtalsledarskap förekommer också. Vårt resultat visar också att föräldrarna i och med det elevledda utvecklingssamtalet har ett nytt mandat i att definiera mål och få dessa nedskrivna, ett moment som i sig kan innehålla vissosäkerhet. Vi har även funnit exempel på hur läraren tar över detta mandat. Skrivandet som en del av förälderns nya roll ligger upprepade gånger i fokus i samtalen. Vidare påvisar vårt resultat att en del föräldrar uttrycker en önskan om lärarnärvaro i samtalet. Föräldern tillskrivs även att tolka det skrivna ordet, något som i sin tur kan leda till missuppfattningar. Vi har även upptäckt attsomliga föräldrar fortfarande agerar ”juridiskt ombud” för sitt barn och representant för hemmet i sin nya roll trots att detta potentiellt torde utebli i det elevledda utvecklingssamtalet.Då alla elever har rätt till ett positivt samtal bör problemprat utebli, men vårt resultat påvisar stundtals motsatsen. Dels återfinns kritik av problemkaraktär, både explicit och implicit, uttryckt ilärarkommentarerna. Dels gör en del föräldrar anspråk på att diskutera problem under dessa samtal. Trots att samtalen ska hållas problemfria gör de alltså inte detta, och med detta faktum som bakgrund anser vi det värt att poängtera att vi inte en enda gång i vårt material funnit indikationer på att ett åtgärdssamtal ska upprättas.