Behandlares, handledares och utbildares upplevelser av arbete med Emotion Regulation Group Therapy ur ett implementeringsperspektiv

Sammanfattning: Huruvida en metod används och sprids i rutinmässig vård beror inte enbart på behandlingseffekt utan även på effektiviteten i implementeringen. Den manualbaserade gruppbehandlingen Emotion Regulation Group Therapy (ERGT) har ännu inte undersökts utifrån dess implementeringsprocess. Syftet med denna studie var att utforska ERGT i Sverige idag ur ett implementeringsperspektiv och att därigenom bidra till en bredare bild av hur metoden fungerar i praktiken. Detta undersöktes genom frågeställningen: Vilka möjligheter och utmaningar beskriver behandlare, handledare och utbildare inom ERGT med att arbeta med metoden? Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes och data analyserades utifrån reflexiv tematisk analys. Fyra teman formulerades: Följsamhet och anpassningar, Utmaningar för ERGT-terapeuten, Hantering av utmaningar och Paradoxala föreställningar om ERGTs framtid. Respondenterna förmedlar att det överlag går att följa behandlingsmanualen som det är avsett, att utbildning och handledning finns tillgängligt för att hantera svårigheter samt att det finns intresse för att arbeta med metoden och ambitioner att bevara och sprida den. Samtidigt ställer metoden höga kompetenskrav på terapeuten, manualen är på vissa sätt svårarbetad, tidsbrist förekommer och upprätthållande av ett gruppfokus kan vara svårt. Respondenterna efterfrågar mer samt ny forskning på ERGT. Respondenternas svar ger oss bilden att ERGTs implementeringsprocess, sett ur ett användarperspektiv, har fungerat väl hittills men att det finns skäl att se på framtiden med viss oro. En praktisk implikation kan vara att ge inspiration och utgöra underlag för framtida förändrings- och utvecklingsinitiativ inom ERGT. Uppsatsen exemplifierar hur implementeringsbegrepp kan tillämpas i ett utforskande av behandlingsmetoders implementeringsprocesser och kan användas i framtida studier med liknande frågeställning.