Fem rektorers uppfattningar om inkludering i "en skola för alla"

Sammanfattning: Bakgrund Inkludering och begreppet "en skola för alla" har länge varit uttryck för en officiell policy i svensk skola, men uppfattningarna om vad som egentligen kännetecknar en inkluderande skola och "en skola för alla" varierar kraftigt. Syfte Syftet med undersökningen var att synliggöra och beskriva rektorers uppfattningar och attityder till inkludering och begreppet "en skola för alla". Utifrån syftet var frågeställningarna: Vilka personliga synsätt och värderingar kan urskiljas i rektorernas resonemang kring en inkluderande skola? Hur resonerar rektorerna kring möjligheter, mål och strategier för att realisera "en skola för alla"? Vad kännetecknar, ur ett ledningsperspektiv, en inkluderande skola? Urval Fem rektorer, verksamma inom grundskolan i en medelstor svensk stad, valdes ut efter att ha svarat positivt på en skriftlig förfrågan. Urvalsgruppen bestod av tre män och två kvinnor. En av rektorerna var även ansvarig för särskolan. Tre av rektorerna var verksamma på skolor med stor social och etnisk mångfald, medan två arbetade i socialt stabila områden med homogen elevsammansättning. Design och metod Semistrukturerade intervjuer, baserade på en intervjuguide med några få, öppna frågor genomfördes med de deltagande rektorerna. Intervjuerna varade i ungefär en timme vardera, bandades och transkriberades i sin helhet. Intervjupersonerna erbjöds att läsa en sammanfattning av intervjuerna. Analysen genomfördes utifrån ett kritiskt perspektiv, inspirerat av diskursanalys. Fokus lades på olika sätt att tala om inkludering och "en skola för alla". Utsagorna kategoriserades för vidare analys. Avsikten var att definiera olika teman och mönster i rektorernas uttalanden. Resultat Rektorerna talar om inkludering utifrån personliga värderingar, men relaterar även till olika utbildningsideologier, demokratimodeller och politiska synsätt. Resultatet visar på det komplicerade sambandet mellan samhälle, skolans styrning och realiserandet av utbildning, samt de konsekvenser skolledarskapet får i arbetet med inkluderande undervisningsformer i skolan. Slutsatser Resultatet visar på betydande likheter mellan rektorerna, men det finns samtidigt stora variationer i sättet att tala om och närma sig utmaningarna med att realisera en inkluderande skola för alla. Utifrån personliga synsätt beträffande den mening och innebörd som tillskrivs begreppet inkludering, utvecklar rektorerna olika strategier och praktiska tillvägagångssätt i tolkningen och formuleringen av sitt uppdrag.