Språkstöd som hjälper när patient och sjuksköterska inte talar samma språk : En litteraturstudie

Sammanfattning: Introduktion/bakgrund: Dagens samhälle har blivit allt mer multikulturellt. Ökad rörlighet över gränser och allt fler humanitära kriser i världen skapar språkbarriärer i vården, vilket är ett växande problem, som riskerar påverka patientsäkerheten. Syfte: Är att undersöka hur språkstöd kan bidra till ökad patientsäkerhet när patient och sjuksköterska inte talar samma språk. Metod: Arbetet har utformats i enlighet med Polit & Becks (2017) nio steg för litteraturstudier.  Sökningar i Chinahl, PubMED och PsycINFO resulterade i 14 artiklar efter kvalitetsgranskning, enligt granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa artiklar (Polit & Becks 2017). Materialets data bearbetades enligt konventionell innehållsanalys som utgår från en induktiv ansats. Resultat: Resultatet framkom genom granskning av de 14 artiklarna vilket presenteras i fyra huvudkategorier: Vikten av dokumentation för en säker vård, verbal kommunikation- stöd för en säkrare vård, icke verbal kommunikation- säkra vården utan ord, och utbildning- kunskap som ökar patientsäkerheten. Slutsats: Språkbarriärer är ett stort växande problem. Genom att sjuksköterskan tidigt identifierar och dokumenterar så blir språkbarriären tydlig och tillgänglig för alla som vårdar patienten. Med den vardagliga kommunikationen bygger sjuksköterskan relationer och tillit. Sjuksköterskan bör använda sig av de språkstöd som finns. Genom utbildning kan sjuksköterskestudenter förberedas på språkbarriärer, hur en tolk används i klinisk praktik och vilka språkstöd som finns. Att diskutera och sprida erfarenheter inom vårdteamet leder till en mer patientsäker vård.