De svenska CFC-reglerna - Motstridiga intressen i lagstiftningsarbetet

Sammanfattning: CFC står för ''Controlled Foreign Corporations'' Enligt somliga står CFC för ''Controlled Foreign Company'', se bl.a. Lagrådsremissen ''Ändrade regler för CFC-beskattning'', s. 38. Denna diskrepans torde bero på ett missförstånd, jag har dock inte funnit det vara relevant för detta arbete att närmare undersöka vilket alternativ som är det korrekta. och tillkom först i USA, 1934. Dylika regler infördes i Sverige 1990. Reglerna har till syfte att eliminera, eller neutralisera, de skattemässiga fördelar som kan uppkomma då delägare i lågbeskattade utländska bolag försöker uppskjuta eller undvika delägarbeskattning. Reglerna tillämpas på förfaranden där ett skatteundandragande syfte kan antas vara för handen. De två beskattningsmetoder som utvecklats är jurisdiktions- samt transaktionsmetoden. Transaktionsmetoden avser endast att träffa passiva investeringar, vid sådana investeringar presumeras ett skatteundandragande syfte vara för handen. Någon uppdelning mellan aktiva och passiva investeringar görs inte i jurisdiktionsmetoden, själva faktumet att ett bolag etablerats i ett lågskatteland bedöms vara tillräckligt för att presumera ett skattundandragande syfte. Den svenske lagstiftaren har vid utformningen av CFC-reglerna använt sig av denna senare metod i kombination med en vit lista, något som varit föremål för viss kritik. CFC-reglerna bortser från en utländsk juridisk persons ställning som skattesubjekt vilket leder till en löpande delägarbeskattning oaktat vilka vinstdispositioner som företas i bolaget. De gällande CFC-reglerna är behäftade med ett flertal problem. Ett av de främsta är det s.k. kontrollrekvisitet. Detta rekvisit innebär att beskattning på delägarnivå endast kan ske om en utländsk juridisk person är kontrollerad av i Sverige obegränsat skattskyldiga. Syftet med detta rekvisit är otydligt och det bidrar till en ökad oförutsägbarhet i regelverket och öppnar möjligheter för internationell skatteplanering. En ytterligare stor brist är att indirekt ägda andelar i en utländsk juridisk person inte är beskattningsgrundande. Således kan CFC-beskattning undvikas om ett holdingbolag skjuts in mellan det lågbeskattade bolaget och det svenska moderbolaget. Bl.a. dessa brister gör att det, något oegentligt uttryckt, snarare behövs skatteplanering för att träffas av de gällande CFC-reglerna än för att undgå att träffas av dem. CFC-lagstiftningens bristfällighet har uppmärksammats i och med att nya regler som innebär skattefrihet för utdelningar och reavinster på näringsbetingade andelar har införts. Somliga befarar att dessa regler öppnar för skatteundandragande genom s.k. ränteavdragsarbitrage. En skärpt CFC-lagstiftning skulle dock kunna förhindra dylika upplägg. En skärpt CFC-lagstiftning kan dock även hota Sveriges ställning som holdingbolagsland, en ställning som Sverige uppnått inte minst tack vare att reglerna om skattelättnader för näringsbetingade andelar införts. Internationella politiska åtaganden på skattekonkurrensens område tycks dock erfordra just en skärpning av CFC-reglerna. Arbetets syfte är huvudsakligen att se till hur de lagförslag som hittills framkommit i CFC-lagstiftningsärendet förhåller sig till dessa hänsynstaganden. För att summariskt beskriva utvecklingen i lagstiftningsarbetet, från SOU 2001:11 till och med 2003 års lagrådsremiss, kan det påstås att varje nytt förslag varit lindrigare än det föregående. Det förslag som gjordes i SOU 2001:11 kännetecknades av en relativt hög ambitionsnivå. Lagförslaget var dock behäftat med ett flertal problem, som påpekades i remissinstanserna. I utredningen föreslogs en övergång från jurisdiktionsmetoden till transaktionsmetoden. Gränsdragningen mellan aktiv och passiv verksamhet ansågs dock vara för generellt utformad. Representanter för svenskt näringsliv ansåg även att lagstiftningen var för hård. I departementspromemorian togs det fasta på dessa båda invändningar. Den generella uppdelningen mellan aktiva och passiva intäkter övergavs till förmån för en lagstiftning som påminner om den gällande, dock med en kraftigt förändrad vit lista. Lagförslaget i promemorian omarbetades senare i lagrådsremissen för att bli än mer lindrig. Den största förändringen i effektivitetsavseende som lagförslagen innebär är avskaffandet av kontrollkravet samt införandet av regler som gör att indirekt ägande i lågbeskattade bolag omfattas. Dessa skärpta regler kommer att medföra att vissa svenska företag tvingas ändra koncernstruktur för att CFC-beskattningen ska kunna undvikas, eventuellt kan svenska holdingbolag tvingas lämna landet därvid. Lagrådsremissen täcker framförallt ett lagstiftningsbehov som uppstod redan innan reglerna om skattefrihet för utdelningar och kapitalvinster på näringsbetingade andelar infördes. Som nämndes tidigare har kontrollkravet samt reglernas begränsning till att endast omfatta direkt ägda andelar länge utgjort ett problem i CFC-reglerna. Lagrådsremissen tycks vara resultatet av en strävan att tillgodose det fiskala intresset av att säkerställa skattebasen utan att därmed inkräkta alltför mycket på svenska företags konkurrenskraft. Internationella åtaganden på skattekonkurrensens område tycks inte ha tillmätts alltför stor vikt vid denna avvägning. Lagrådet kritiserade dock vissa aspekter av lagrådsremissen, varför lagförslaget omarbetades något. Resultatet återfinns i prop. 2003/04:10 som, trots nämnda kritik, i hög utsträckning bygger på lagrådsremissen. I detta arbete behandlas av skäl som redogörs för i 1.3 inte prop. 2003/04:10 närmare. Det konstateras dock att detta lagförslag innebär ytterligare en lindring i beskattningshänseende p.g.a. det s.k. EES-undantaget. CFC-reglernas tillämplighet inom EES-området inskränks till att omfatta i princip endast viss koncernintern verksamhet. I och med detta undantag ljusnar inte enbart svenska företags skattesituation något utan CFC-reglernas förenlighet med EG-fördragets regler om den fria rörligheten blir även ett mindre påträngande bekymmer.