Har du hört vad dom skriver? : Kritisk diskursanalys om hur begreppet hörselskada porträtteras i Sveriges största dagstidning under de senaste 30 åren.

Sammanfattning: Bakgrund: Dagens samhälle är till stor del konstruerad efter den information vi konstant blir matade med genom en mängd olika kanaler. De som kan ta del av all information bildar normen högst upp i samhällets hierarki. Det är vanligt med fördomar och myter om personer med hörselnedsättningar vilket leder till att individer ofta känner sig stigmatiserade i samhället. Personer med hörselnedsättning kan få en lägre social ställning och hamna i samhällets periferi. En viktig källa för information är dagstidningar såsom Dagens Nyheter. Dagens Nyheter når ut till en stor del av befolkningen och anses vara en bidragande del i hur diskurserna i samhället formas och hur till exempel personer med hörselnedsättning porträtteras. Tidigare forskning från USA och Australien om hur personer med hörselnedsättning porträtteras visar på övervägande negativt laddade diskurser. Vi har inte hittat någon svensk diskursanalytisk forskning som fokuserar på begrepp kring hörselskada. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur begreppet hörselskada har porträtterats genom att undersöka den underliggande diskursen i Sveriges största dagstidning, Dagens Nyheter, under tre decennier. Vi var intresserade av att se vilka diskurser som framträdde i artiklarna och ifall dessa diskurser förändrades över tid. Metod: En kritisk diskursanalys genomfördes, där det empiriska underlaget för studien var Sveriges största dagstidning Dagens Nyheter. Sökordet som användes för att hitta de relevanta artiklar som utgjorde korpus för studien var hörselskad'. De slumpmässigt utvalda artiklarna spridda över tre decennier var tjugo till antalet och fördelade så att det var fem artiklar från respektive decennium. En djupgående analys gjordes av fynden som hittades i artiklarna med hjälp av den tredimensionella metoden och de för metoden adekvata verktyg. Resultat: Studien visar fem framträdande etiketter (teman): ”begreppsbenämning”, ”förminskande och diskriminerande uttryck”, (”o)kunskap”, ”andrafiering” samt ”positiv framtoning”. Etiketterna bestod av kategorier innehållande samtliga fynd som gjorts i studien. Av de fem etiketterna bestod fyra av negativt laddade diskurser och endast en etikett bestod av positiva vinklingar till begreppet hörselskada. Under decennierna som undersöktes fann vi att det skett en positiv förändring mot en mer jämställd och respektfull återgivning av begreppet hörselskada. Under de två senaste decennierna hittades också flest positiva vinklar av texterna; begreppet hörselskada och personer med hörselnedsättning presenterades rättvist och intervjuartiklarna hade fokus på personen som helhet inte bara som en person med funktionsnedsättning.