Relationsskapande som en grund för specialpedagogiska insatser : En intervjustudie med lärare i stora klasser på högstadiet

Sammanfattning: Syftet med vår studie var att undersöka hur lärare på högstadiet arbetar relationsskapande i stora klasser. Sociokulturell teori i kombination med ramfaktorteori är utgångspunkten när vi vill förstå hur lärare upplever sin verklighet i skolan. I denna kvalitativa intervjustudie med fenomenografisk metodansats har vi undersökt, beskrivit och analyserat nio lärares uppfattningar av fenomenet relationsskapande arbete i stora klasser. Analysen har resulterat i tre utfallsrum vilket inom fenomenografin utgör själva resultatet. Dessa utfallsrum är organisatoriska faktorer, relationsskapande och relationskompetens, och hinder i det relationsskapande arbetet. Resultatet visar att organisatoriska faktorer som tid och kontinuitet är centrala. Stora klasser i relation till brist på tid leder till att det relationsskapande arbetet sträcker sig utanför klassrummets ramar. Erfarenhet, autenticitet och humor hos lärare hjälper till att skapa goda relationer. Elevernas skilda behov och förutsättningar skapar utmaningar för läraren att göra anpassningar inom ramen för undervisningen i stora klasser. Elever som är tysta eller som inte ber om hjälp identifieras som svårast att nå både i och utanför klassrummet.