Hjulskotarens tekniska utveckling

Sammanfattning: Den första serietillverkade hjulskotaren i Sverige presenterades 1962. Skotaren blev revolutionerande för mekaniseringen av terrängtransporterna. Hästarna ersattes och var i början av 1970-talet nästan borta från skogsbruket. Mekaniseringen innebar stor produktivitetsökning med ökade avverkningsvolymer. Hjulburna skotare har sedan introduktionen tills idag varit dominerande i det svenska skogsbruket. Under 2012 fanns ett fjortontal tillverkare av hjulskotare, vilka succesivt fått bredare hjul, mer avancerade motorer och transmissioner. Syftet med denna studie var att sammanställa tekniska data och försäljningssiffror i Sverige för hjulskotare tillverkade i de Nordiska länderna från deras introduktion 1962 fram till och med 2012 samt att besvara den frågeställning som ställts upp i studien genom att statistiskt styrka trender genom att testa hypoteserna H0: β1 = 0 och H1: β1 ≠ 0. Litteraturstudien har utförts med datainsamling av tekniska specifikationer samt årtal då serietillverkning av skotarna påbörjats. Årliga siffror för inregistrerade skotare tillsammans med årlig avverkningsstatistik har samlats in. Resultaten säkerställde en sjunkande trend för lastindex (lastvikt/tjänstevikt) för stora-, medelstora och åttahjuliga skotare. För små skotare var trenden stigande. Motoreffekten i förhållande till totalvikt steg vid samtliga analyser, förutom för fyrhjuliga- och små skotare. Medelmarktrycket sjönk i samtliga analyser förutom för fyr- och åttahjuliga skotare. För de åttahjuliga skotarna steg medelmarktrycket. Årligt avverkad nettovolym har inte återspeglats i antal inregistrerade hjulskotare. Antal tillverkare av hjulskotare har varit relativt oförändrat över tid. Några slutsatser ur studien är att lastindex och medelmarktryck generellt minskat över tid medan motoreffekten ökat. Frågan varför inte lastindex ökat i samma takt som motoreffekt över tid kvarstår.