Bullerproblematiken vid planering och byggande av bostäder

Sammanfattning: Dagens planeringsideal innebär en hållbar stadsbyggnad som skapas genom förtätning och blandning av funktioner och trafikslag. Den täta staden argumenteras skapa möjligheter för människan att leva hållbart då bostäder, service och arbete finns inom korta avstånd. Däremot finns det ett annat perspektiv, genom att förtäta och blanda funktioner blir även störningarna i samhället större. En av dessa störningar är buller, som de senare åren har fått stark uppmärksamhet då det kopplats till många hälsoproblem. Målen med den täta staden och buller är inte förenliga. Från statligt håll har bullerfrågan fått stor uppmärksamhet de senare åren då bullerreglerna idag ses som ett hinder för bostadsbyggandet. Med grund i detta har förslag på nya regler genom en bullerutredning samt en efterföljande proposition kommit ut. Syftet med denna studie är att dels studera, och förstå motiven bakom, de förändringar som är föreslagna i lagstiftningen avseende buller i planering och byggande, dels att studera vilka konsekvenser förändringarna kan få för den svenska planeringspraktiken. Studien är indelad i två delar. I den första delen analyseras dokument som under de senaste åren har varit av vikt i diskussionen om hur buller bör hanteras vid planering och byggande av bostäder. I den andra delen har en fallstudie genomförts. Tre detaljplaneärenden från olika kommuner och där buller-problematiken har varit ett centralt tema har studerats. Intervjuer har även genomförts med handläggande planarkitekter. Genom analysen som baseras på det teoretiska perspektivet rörande governance och plan- och byggparadigmen, har en problematik belysts som till stor del beror på olika sätt att se på styrning. Det finns allt fler aktörer inblandade i diskussionen, vars intressen står i konflikt med varandra. En förklaring till den problematik som finns är att det idag finns två sätt att se på styrning av mark och vatten, ett där miljön och bevarande, och ett där planering och förändring, står i fokus. Intervjuade tjänstemän ser en stor problematik idag, som anser att reglerna är otydliga och att länsstyrelsen är hårda i sina bedömningar. Detaljplanerna som studeras belyser även denna problematik där länsstyrelserna har varit i stor diskussion med kommunerna om bullerhanteringen. En av de största frågorna är kommunernas möjlighet att göra avsteg från riktvärdena. Handläggarna vill att alla kommuner ska ha samma möjligheter till avsteg, men reglerna idag innefattar enbart större tätorter. Om reglerna som föreslås blir verklighet hoppas kommunerna att konsekvensen blir en enklare planprocess och att möjligheterna till planering i bullerstörda miljöer blir större.