Humankapital - en osynlig tillgång?

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: Examensarbetets titel: Humankapital – en osynlig tillgång? Seminariedatum: 2022–06–03 Ämne/kurs: FEKH69, Examensarbete i redovisning på kandidatnivå, 15 högskolepoäng Författare: Tim Karkkola Olsson, Max Nilsson och Ida Pettersson Handledare: Elin Funck Fem nyckelord: humankapital, HRA, humankapitalredovisning, innehållsanalys, legitimitet Forskningsfrågor: Hur skiljer sig rapporteringen av humankapital åt mellan industriföretag och konsultföretag? Hur rapporteras humankapital? Hur kan skillnaden i rapportering av humankapital mellan branscherna förklaras? Syfte: Denna studie har som syfte att utvidga och uppdatera kunskapen om hur humankapital rapporteras av svenska företag genom en jämförelse av konsult- respektive industriföretag. Metod: Studien tar en explorativ och komparativ ansats med en kvalitativ forskningsstrategi. Empirin baseras på innehållet i valda företags årsredovisningar för räkenskapsår 2020 och utifrån dessa genomförs en innehållsanalys. Teoretiska perspektiv: Det teoretiska ramverket består av Human Resource Accounting-teori, följt av tre olika teoretiska perspektiv som kan förklara varför företag redovisar humankapital och varför det skiljer sig. Resultat: Totala antalet träffar på humankapitalbegrepp uppgår till 3002 för industriföretagen respektive 2700 för konsultföretagen. Utifrån träffar per sida är konsultföretagen mest benägna att rapportera om sitt humankapital då dessa företag i genomsnitt rapporterar om sitt humankapital 4,13 gånger per sida jämfört med industriföretagens 2,63 gånger per sida. I konsultföretagens årsredovisningar innehåller i snitt var femte mening information om humankapital medan det för industriföretagen endast återfinns i var tionde mening. Utifrån detta mått är alltså konsultföretagen dubbelt så benägna att rapportera om sitt humankapital än industriföretagen. Slutsats: Studien identifierar skillnader mellan hur industriföretag och konsultföretag redovisar sitt humankapital. I industriföretagens årsredovisningar innehåller 10,53 % av meningarna begrepp som beskriver humankapitalet respektive 21,42 % för konsultföretagen. Industriföretagen rapporterar mer om begrepp relaterade till arbetsmiljö och säkerhet medan konsultföretagen rapporterade mer om begrepp relaterade till de anställda och deras kunskap. Studien noterade en ökning i humankapitalrapportering eftersom i genomsnitt 13,87 % av meningarna i årsredovisningen behandlar humankapitalet, jämfört med 4,0 % mellan åren 1990–1998. Studien visar också på svårigheterna med att införa standardiserad humankapitalredovisning som en del av den tvingande redovisningen. Då denna studie indikerar att olika branscher behöver rapportera om humankapital på olika sätt så kan en standardisering av detta leda till att företag inte riktigt får ut det som de söker av humankapitalredovisningen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)