En missbrukarvård i konkurrensutsättningens spår. New Public Management ur ett medarbetarperspektiv

Sammanfattning: Den svenska offentliga sektorn har under de senaste decennierna varit föremål för en rad förändringar vars konsekvenser satt sina spår i många av dess verksamheter. Förändringsprocessens startskott skedde redan på 1980-talet och den offentliga sektorn präglas sedan dessa allt mer av ökad privatisering, konkurrensutsättning, (de)centralisering och ökade krav på effektivisering. Samtliga ovanstående aspekter går under samlingsbegreppet New Public Management (NPM), som verkar för att sätta en marknadsmässig prägel på den offentliga sektorn. Uppsatsen är skriven på uppdrag av IFO Insats Öppenvård Vuxna, arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Malmö stad och syftar delvis till att undersöka hur dess medarbetare upplever den omorganisering som ägde rum i juli 2020 utifrån följande aspekter: kvalitet, effektivitet, likvärdighet och arbetsbörda. Uppsatsens andra delsyfte består i att undersöka hur NPM i termer av konkurrensutsättning, effektivisering och (de)centralisering kan komma till uttryck inom svensk offentlig sektor, utifrån ett medarbetarperspektiv. Studiens empiri baseras på en medarbetarenkät innehållandes frågor av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Den kvantitativa datan analyserades genom statistikprogrammet SPSS och den kvalitativa datan analyserades tematiskt. Resultatet av den kvantitativa analysen visar på en del skillnader före respektive efter omorganiseringen, även om många var marginella. Inget av våra statistiska test uppvisade statistisk signifikans. Våra kvalitativa resultat visar på en del motsättningar mellan kvalitet och kostnadseffektivitet, en ökad uppifrån-styrning samt en ökad arbetsbörda. Vi kan utifrån våra teoretiska utgångspunkter konstatera att NPM kan komma till uttryck på en mängd olika sätt i svensk offentlig sektor, i många fall genom motsättningar som uppkommer i skärningspunkten mellan det offentliga och privata. Vi kan dra slutsatsen att det i många fall finns en diskrepans mellan omorganiseringens syften och dess faktiska verklighet.