Mirror Mirror On the Wall : Kroppsuppfattning och självkänsla hos vuxna med ett autismspektrumtillstånd: en tvärsnittsstudie

Sammanfattning: Syfte och frågeställning: Syftet med studien är att undersöka självkänsla och kroppsbild hos vuxna med ett autismspektrumtillstånd. Den primära frågeställningen vi vill undersöka är i vilken utsträckning det finns i ett samband mellan kroppsbild och självförtroende. Tillsammans med detta samband vill vi även undersöka om fysisk aktivitet, ålder och kön kan uppträda som moderatorer. Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie som riktar sig mot vuxna (18–50 år gamla) med ett autismspektrumtillstånd (autism/aspergers/ASD). En onlineenkät tillämpades vid ett mättillfälle för att samla in svar som behandlar kroppsbild, självkänsla och fysisk aktivitetsnivå. För att inte begränsa den möjliga mängden observationer vi kan få så har vi gjort en originalversion på engelska, och sedan översatt till svenska med hjälp av back-translation. Enkäten pilottestades på 3 individer i vår målgrupp innan enkäten lanserades för att säkerställa att frågorna förstås på korrekt sätt, och mäter det de avser att mäta. Tillsammans med enkät-länken följer ett missivbrev. Enkäten har lagts ut på sociala medier i grupper som inkluderar vår målgrupp. Resultat: Av 93 deltagare så rapporterade 69 stycken (74%) en poäng under gränsen för vad som anses som “normal” självkänsla enligt Rosenberg Self-Esteem Scale. 24 deltagare (26%) hamnade i normalspannet eller över. Av samtliga deltagare som hade lågt självförtroende så svarade 64 deltagare (94%) att de ville förändra sitt utseende. 45 deltagare (65%) upplevde att andras åsikter om hur dem såg ut var viktiga, och 48 deltagare (70%) har känt sig dåligt behandlade på grund av sitt utseende, vilket var signifikant mer än i gruppen med normalt eller högt självförtroende. (p=0,0036). Variablerna för kroppsuppfattning påverkades kraftigt av Rosenberg. Sannolikheten att svara negativt på frågorna ökade med 8,4–12,4 gånger om deltagaren hade en Rosenberg poäng <15 (p=0,000–0,003). För varje dag i veckan som deltagarna utförde fysisk aktivitet så minskade sannolikheten för att deltagaren ville ändra sitt utseende med ca 25% (p=0,05). Slutsats: En stor andel av gruppen som vi har undersökt har uppvisat en svag självkänsla och då också en ökad risk för en negativ kroppsbild. Ett mycket starkt samband har etablerats mellan Rosenbergs skala för självkänsla, och frågor som behandlar kroppsbild. Vi kan med hög sannolikhet säga att förbättring av den ena faktorn påverkar den andra positivt. Fysisk aktivitet har en positiv inverkan på kroppsbild, och då även för personer med autism eller aspergers/ASD. Metoder som inkluderar pulshöjande fysisk aktivitet rekommenderas som förebyggande åtgärd och allmän behandling för att förbättra kroppsbild, självförtroende, samt därigenom också allmän hälsa.