”Jag är trött på skiten, var får mobbarna kraften ifrån?” : En kvalitativ studie om hur lärare och lärarstudenter uttrycker sig om nätmobbning och skolors arbete med det

Sammanfattning: Studiens syfte var att undersöka hur lärare och lärarstudenter uttrycker sig om nätmobbning och skolors arbete mot nätmobbning. Problemet är intressant då elever i låg- och mellanstadiet är aktiva på digitala enheter och i många fall även på sociala medier. Detta medför en ny typ av mobbning, den digitala mobbningen, utöver den traditionella mobbning som alltid har funnits. Då fenomenet har vuxit fram de senaste decennierna och innebär nya utmaningar så är det intressant att veta hur yrkesverksamma lärare och blivande lärare uttrycker sig om problemet och arbetet med det. För att komma åt detta utgår studiens frågeställningar från hur begreppet nätmobbning definieras, dess omfattning och hur skolor arbetar med nätmobbning. denna studie har fyra lärare med behörighet i årskurserna F-3 eller 4–6 och fyra lärarstudenter med inriktning F-3 eller 4–6 intervjuats med kvalitativ metod. Intervjuerna har analyserats med hjälp av kritisk diskursanalys. I den kritiska diskursanalysen analyseras en text utifrån dimensionerna text, diskursiv praktik och social praktik. I denna studie har intervjuerna analyserats utifrån textdimensionen. Resultaten visar att nätmobbning oftast beskrivs som något som sker upprepade gånger i form av elakheter och kränkningar på digitala enheter och sociala medier. Båda målgrupperna trodde även att nätmobbning eskalerar med åldern. Lärarna berättar om sina arbetssätt och det framkommer att skolorna som intervjupersonerna har erfarenhet av ofta arbetar mot mobbning genom samarbete mellan lärare, föräldrar och rektor, antimobbningsteam och anmälningar till rektor eller kommun. Ingen nämnde specifika arbetssätt mot nätmobbning, utan det handlade oftast om anmälningar och samtal mellan elever, skolpersonal och vårdnadshavare. I analysen framgår att intervjupersonerna ofta uttryckte en osäkerhet kring nätmobbning och dess omfattning, och både skolans och vårdnadshavares ansvar diskuterades också ofta. De ramfaktorer som identifierades i intervjuerna var vårdnadshavare, tid, skolans ledning och organisation samt kultur.