Läraretik i matematikundervisning : en kunskapsöversikt

Sammanfattning: Ur ett historiskt perspektiv är ett traditionellt problem för matematikämnet att det anses som”rent” och är fritt från etiskt och socialt ansvar, ett ämne där etik inte förekommer (Chiodo &Clifton 2018). Således ställdes frågan om det verkligen kan vara på det sättet även 2023? Följande arbete är en kunskapsöversikt vars syfte är att belysa forskning som kännetecknar etik inom matematikundervisningen. Frågeställningen som användes för att uppfylla kunskapsöversiktens syfte var: ● Hur kännetecknas etik inom matematikundervisningen i forskningen? För att besvara forskningsfrågan utgår kunskapsöversikten från Eriksson-Barajas, Forsberg och Wengström (2013) sex-steg-modell för litteratursökningen och urvalsprocessen. De forskningsartiklar som kunskapsöversikten bygger på är framtagna genom ett antal sökningar i olika databaser, primärt ERIC, Primo och ProQuest Central. I sökprocessen användes artiklar som är relevanta för vårt syfte samt att i ett tidigt stadie definiera urvalskriterierna som omfattar bland annat årtal, det vill säga artiklar publicerade under perioden 2013–2023, att samtliga valda artiklar skulle vara Peer Reviewed och att artiklarna tar upp etik i just matematikundervisning och inte etik inom skolväsendet i stort. Resultat från kartläggningen av forskningsartiklarna som tar upp etik i matematikundervisningen, visar på att etik är allestädesnärvarande i matematikundervisningen, även om etiken kan ta sig olika uttrycksformer, exempelvis relationen mellan lärare och elever men även i valet av metod och pedagogik och hur lärare förhåller sig till dessa. Utifrån kartläggningen framkom även att etik är ett komplext och mångfacetterat begrepp vilket gör det till ett begrepp som är besvärligt att skapa en övergripande bild och definition av.