Normalitet och avvikelse i gymnasieskolan. En diskursanalys av 78 pedagogers beskrivningar av eleven i behov av särskilt stöd

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik

Sammanfattning: 1. Syfte Syftet med denna uppsats var att undersöka hur 78 pedagoger på en gymnasieskola beskriver en typisk elev i behov av särskilt stöd. Det övergripande syftet var att studera vad som utmärker diskursen kring eleven och studien utgick från begrepp som normalitet och avvikelse samt utformandet av specialpedagogiskt stöd. 2. Bakgrund Undersökning tog sin grund i en socialkonstruktionistisk ansats vilket innebär en uppfattning att fenomen tolkas av individer och måste bland annat ses i ett socialt sammanhang. I detta fall innebär det att det är pedagogernas uppfattningar om eleven som beskrivs och inte vem eller hur eleven ifråga är. 3. Metod Studien är av kvalitativ karaktär och som analysmetod användes Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Diskursanalysens fokus ligger på språk samt språkbruk och det är brevsvar från pedagogerna som har analyserats utifrån denna metod. 4. Resultat Resultatet har utifrån ovanstående teoretiska ansats analyserats utifrån en syn på eleven som betonar ett helhetsperspektiv, med fokus både på individ, skolan som institution samt sociala faktorer. Resultatet visade att beskrivningarna av eleven i behov av särskilt stöd gav uttryck för att svårigheter överlag uppfattas som individbundna. Dock visade det sig också att eleven inte ses som ett objekt utan möjlighet att påverka förhållanden utan snarare att det ligger i dennes makt, alternativt är dennes ansvar, att förändra omständigheter. Diskursen utmärktes således av ett kategoriskt synsätt. De faktorer som svaren berörde var områden som exempelvis sociala/psykosociala faktorer, kunskapsrelaterade faktorer, olika funktionsnedsättningar samt faktorer kopplade till skolmiljö. Ett fåtal av pedagogernas utsagor fokuserade undervisningskontexten. Att studera vilka förhållningssätt och synsätt som råder i verksamheten kan ge värdefull information för fortsatt kunskapsutveckling. Förhoppningsvis är denna undersökning ett bidrag i denna riktning.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)