Personalens attityder till och kunskaper om särskilt begåvade elever och lärarnas undervisning i en kommun

Detta är en Master-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Sammanfattning: Syfte:Det finns en begränsad forskning i Sverige om skolpersonalens attityder till och kunskaper om särskilt begåvade elever och lärarnas undervisning. Syftet är att med en explorativ studie med Likertskala undersöka skolpersonalens attityder till och kunskaper om särskilt begåvade elever och lärarnas undervisning i en kommun.Teori:Studiens teoretiska utgångspunkt är kritisk realism. Studien utgår även från teorier om särskild begåvning och undervisning av särskilt begåvade elever.Metod:Studien är en kvantitativ explorativ studie där en digital enkät används. Respondenterna utgörs av personal i förskoleklass till årskurs 9. Enkätens items är från flera etablerade internationella enkäter, en svensk enkät samt egna items där Likertskala används.Resultat:Majoriteten av respondenterna är positiva till att deras skola skall erbjuda specialundervisning för särskilt begåvade och de anser att särskilt begåvade kan behöva särskild uppmärksamhet för att till fullo utveckla sina förmågor. De är i övervägande del positiva till acceleration (snabbare takt) samt till nivågruppering. De är dock mer negativa till att hoppa över hela årskurser. De flesta lärare har svårt att hitta arbetssätt för särskilt begåvade elever. Majoriteten svarar att deras skola inte utser mentorer som passar särskilt begåvades höga förmågor och att de inte har tillräckliga kunskaper om särskilt begåvade elever. Hälften av respondenterna samarbetar inte med andra skolor kring undervisningen av särskilt begåvade. En övervägande majoritet upplever att deras skola behöver en ökad kunskap om hur de kan kartlägga särskilt begåvade elevers behov och förmågor.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)